Flera granskningar har visat att betygen inte alltid är rättvisa - samma resultat kan ge olika betyg beroende på vilken skola eleverna går i. Det vill den nye skolministern ändra på.

- Jag anser att det är fel princip att undervisande lärare rättar sina egna elevers nationella prov. Vi kommer att titta på ett system där den statliga skolinspektionen tar in ett slumpmässigt urval från olika skolor och rättar för att säkerställa att ingen skola ligger alldeles för långt under eller för den delen för långt över den nationella kravnivån, säger han till TT.

Visar det sig att någon skola har stora skillnader mellan elevernas resultat på nationella proven och betygen ska Skolverket kunna gå in och granska vad det beror på.

- Det behöver inte vara fel, men det kan vara glädjebetyg, fortsätter Jan Björklund.

Han får ofta höra från gymnasieelever att betygssättningen är orättvis.

- Det urgröper respekten för betygen.

Betygskontrollen kommer att införas i samband med att andra skärpningar görs i skolinspektionen och att de nationella proven får en mer framträdande roll.

- Jag skulle önska att allt gick att genomföra före jul, men sanningen är att det tar ett par år, säger Björklund.

Ett frustrerande faktum för en otålig person, erkänner han. De första veckorna som minister har varit turbulenta och fortfarande står flyttlådorna ouppackade. Bokhyllorna gapar tomma och på väggarna hänger några ganska dystra tavlor. Men får han bara tid ska de bytas ut.

Efter bara några dagar som minister stoppade han den tidigare regeringens planerade gymnasiereform. Planen är att i stället stöpa om gymnasieskolan helt och hållet, med en tydlig uppdelning mellan praktiska och teoretiska inriktningar.

I opposition var Jan Björklund den flitigaste kritikern av skolpolitiken. Nu hoppas han att skolan ska ändras i grunden. Ända sedan 1968 har skolpolitiken varit inne på fel spår och man har avskytt allt vad kunskapskrav och ordning och studiedisciplin heter, säger han:

- Effekterna ser vi nästan 40 år senare. Jag skulle vilja att vi genomgår ett värderingsskifte, inte av den typen, men av den dimensionen som 1968.

På några års sikt kan eleverna räkna med fler och tätare nationella prov och betyg från årskurs sex - men också större chans till extra stöd. På att göra-listan finns också skärpningar för arbetsgivarna - möjligheten att ge en obehörig lärare fast anställning ska stramas åt.

- Problemet är att så många, 11 0000-12 000, av de fast anställda är obehöriga, fast det aldrig var meningen.

Men det ska inte räcka med lärarexamen för att vara behörig. Jan Björklund vill också ha krav på utbildning för rätt åldersnivå eller ämne - till exempel ska en mattelärare ha akademiska poäng i det ämnet.

- Det går inte att göra hundraprocentigt strikt, det kommer att behövas ventiler. En utredare får titta på vilka krav som är realistiska, säger Björklund.