Alliansen möttes av elevjubel när de ställde sig framför mikrofonerna under pressträffen på Värmdö gymnasium på onsdagen. Eleverna verkade tycka om att vardagslunken bröts mot politikspektakel och några tog chansen att förevigas bredvid någon av partiledarna med sina mobilkameror.

Anledningen till uppmärksamheten var att regeringen presenterade kommande lärarsatsningar inför höstbudgeten.

– Den enskilt viktigaste faktorn för att lyfta resultaten är lärarna. Det finns inget viktigare, säger Jan Björklund.

De nya lärarsatsningarna består av fyra steg, och både Maud Olofsson (C) och Göran Hägglund (KD) tycker som Jan Björklund att lärarsatsningen är den viktigaste av de nyheter som presenterats inför höstbudgeten.

1. Lärarlyftets andra del – den mest kostsamma reformen som innebär att lärare med legitimation men som saknar behörighet i något ämne de undervisar i ska erbjudas utbildning för att nå den behörigheten.

2. Karriärutvecklingsreform – på några års sikt den mest kostsamma satsningen, som innebär att fler karriärsteg införs för lärare. Behörighetskrav kommer att skrivas in i skollagen. Staten skjuter till öronmärkta pengar till kommunerna för att täcka löneökningarna som förväntas. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) säger att den här typen av karriärsteg fanns innan kommunaliseringen av skolan 1990.

– Kommunerna skulle bestämma själva över detta. Innebörden har blivit att det egentligen inte funnits några möjligheter att göra karriär som lärare, säger han.

Troligtvis införs lektor, alltså en lärare som har forskat, som en titel.

– Vi vill också ha ett utvecklingssteg för lärare som är legitimerade som anses yrkesskickliga. Man kan till exempel vara huvudlärare inom ett ämne, eller handledare för andra lärare, säger Jan Björklund.

3. Utbildning för förskollärare och -chefer – det tidigare förskolelyftet följs upp med en treårig utbildningssatsning inom områdena ”barn i behov av särskilt stöd” och ”uppföljning och utvärdering av verksamheten”.

4. ”Prao” för yrkeslärare - yrkeslärare på gymnasiet ska få tillbringa minst två veckor per år på en arbetsplats inom den bransch de undervisar i, för att hålla sig uppdaterad.

Totalt skjuter regeringen till 216 miljoner kronor 2012, ytterligare 432 miljoner 2013 och 863 miljoner kronor 2014. Tillsammans med redan tidigare beslutade satsningar innebär det att regeringen vill lägga sammanlagt 3,8 miljarder kronor på lärarreformer åren 2012-2015.

En av lärarna på Värmdö gymnasium, Louise Arve, är kritisk till att regeringen satsar på lektorstjänster.

– Det kostar mycket om någon ska forska lång tid men ger inte så mycket tillbaks om vi skickar i väg en lärare som får forska några år. De pengarna kan jag se många andra sätt att satsa pengarna på.

Hon är inte behörig i sina ämnen utan håller just nu på att plugga upp de sista för att nå behörighet. Även om hon är för att alla lärare ska ha behörighet så tror hon inte att det gör henne till en bättre lärare. Hon undervisar i naturkunskap, biologi och kemi och ska nu läsa tropisk marinbiologi och göra ett examensarbete.

– Det kommer inte göra mig ett dugg bättre. Det kommer att stressa mig väldigt mycket. Och under tiden blir jag sämre eftersom man blir splittrad, säger hon.