Studentexamen i Sverige avskaffades 1968. Den bestod av skriftliga och muntliga prov, som genomfördes vid slutet av gymnasiets sista ring. Så kallade censorer hade till uppgift att godkänna eller underkänna eleverna, däremot inte att ge betyg.

Nu vill Centerpartiets ledning återinföra ”en modern studentexamen”. Förslaget är en del i partiets nya utbildningspolitik, som klubbas på stämman nästa vecka.

En nationell studentexamen för alla gymnasieelever är ett sätt att komma åt de ojämlika studieresultaten, förklarar Ulrika Carlsson (C), utbildningspolitisk talesperson och den som har lett kommitténs arbete.

– Alliansregeringen har gjort mycket, men vi ser ju problemen med betygsinflation och minskad likvärdighet. Ibland skyller man det på det fria skolvalet, men det är styrsystemen som inte fungerar, säger hon.

En studentexamen enligt Centerpartiets modell innebär att eleverna, utöver dagens nationella prov, också ska ta en studentexamen genom att avlägga särskilda prov som ”rättas och hanteras av fristående examinatorer”.

– När man har gått igenom sin gymnasieutbildning bör man få visa vad man kan, genom att i slutet av trean ha ett antal prov, till största delen skriftliga, men också med muntliga inslag, säger Ulrika Carlsson.

Proven, i några utvalda ämnen, ska vara vägledande när elevernas slutbetyg sätts.

– Läraren sätter ju betyg, men vi vill att en utomstående person ska göra en bedömning av det hela.

Vad säger du till de elever som redan tycker att de har tillräckligt många prov?

– Jag ser inte det här som att det blir ännu fler prov, utan som en möjlighet att lägga upp arbetet på ett annat sätt. Man siktar mot målet lite längre fram, i stället för att hela tiden vara på tå och prestera. Studentexamen blir en andra chans att visa vad man faktiskt kan, säger Ulrika Carlsson.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) välkomnar C-förslaget.

– Jag tycker att de tänker i rätt riktning, det är jättebra. Det finns framledes, och det är väl det de vill fånga i Centern, problem med korrelationen mellan faktiska studieresultat och betyg.

Han avslöjar också att utbildningsdepartementet just nu tittar på frågan, men är förtegen om detaljerna:

– Vi håller på med ett eget arbete på det här området, som vi så småningom kommer att offentliggöra. Men jag håller med om att vi ska ha in utomstående examinatorer eller censorer i någon form. Exakt hur det ska se ut är för tidigt att säga, säger Jan Björklund.

Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för näringslivsforskning, har skrivit flera analyser om betygsinflation. Han välkomnar förslaget om att återinföra studentexamen.

– Det är en helt nödvändig åtgärd när man släppt in obegränsade vinstintressen och i princip fri etableringsrätt inom skolan. En studentexamen skulle kunna säkerställa att en viss prestation bedöms likadant överallt.

Magnus Henrekson anser att en studentexamen som värderas av utomstående examinatorer automatiskt skulle korrigera orättvisan med dagens system, som visar alltför stora olikheter i betygsättningen och där två personer som fått samma höga betyg kan vara på helt olika nivåer i sin kunskap.

– Betygsinflation har blivit ett väldigt stort problem, säger Magnus Henrekson, som genom ett exempel tydliggör behovet av en extern bedömning av elevens betyg.

I både Sverige och Frankrike är 20.0 högsta betyg. Men för att komma in på universitetet i Sussex krävdes det av en svensk elev 19.5 eller högre, berättar han. I Frankrike behövdes 14.0 för att komma in på samma universitet.

– I Frankrike betyder högsta betyg att man är exceptionellt bra. I Sverige går det inte skilja på om en person med 20.0 i betyg är halvbra eller briljant.