Siffrorna är inte nya men ständigt lika ofattbara. Kostnaderna för att ta hand om biverkningarna av läkemedel uppgår till sådär 25–30 miljarder kronor varje år.
Var tredje patient på akutmottagningarna är där på grund av läkemedelsbiverkningar. 3000 dör varje år av detta. Biverkningarna är den enskilt vanligaste orsaken till akutinläggningar på sjukhus, särskilt bland äldre.
–Alltför få har brytt sig. Alltför lite har gjorts, konstaterar professor Ulf Bergman, klinisk farmakolog vid Karolinska i Huddinge, envis kämpe för denna fråga.
Den kanske viktigaste förklaringen är att frågan om felmedicinering fastnat i sjukvårdens segdragna it-kaos som kostat miljarder och som pågått i årtionden. Effekten är ett virrvarr av olika lösningar på olika sjukhus och landsting som är svåra att samordna.
Fortfarande finns därför inga systematiska datoriserade uppgifter om våra sjukjournaler eller om vilka läkemedel som den enskilda människan – patienten – äter; den självklara utgångspunkten för att kunna ge en säker och adekvat läkemedelsbehandling.
Det är här som KD och socialminister Göran Hägglund nu vill sätta ned foten och göra ”bättre läkemedelsanvändning” till en valfråga för partiet. Det första utspelet om satsningen på äldrevården kom i hans tal i Almedalen.
–Vi är trötta på alla förseningar. Nu måste något ske, säger Göran Hägglunds statssekreterare Karin Johansson till SvD.
Det departementet har bestämt är synnerligen ovanligt. Så snabbt som möjligt i höst ska nämligen socialdepartementet sätta igång ett större projekt på fyra akutmottagningar i landet. Syftet är testa ett system för att hjälpa läkarna i hanteringen av läkemedel till exempel när nya mediciner ska skrivas ut som kallas förskrivarstöd.
Det är ett datorprogram för läkemedelsanvändning med uppgifter till exempel om effekter av olika läkemedel, interaktioner som kan ge biverkningar, nödvändiga provtagningar och viktiga varningssignaler. Dessa data ska finnas lättillgängliga i datorn för behandlande läkare.
I KD-utspelet ska nu ett sådant program kallat EES (Elektroniskt expertstöd) användas. Det har tagits fram inom och bekostats av det då statliga företaget Apoteket för att hjälpa apotekspersonal, alltså inte inom sjukvården.
Problemet är nämligen att inom sjukvården utvecklas sedan 2003 ett liknande projekt kallat SIL (Svensk informationsdatabas för läkemedel), ett gemensamt åtagande för alla landsting med 250 miljoner i anslag från dem och 50 miljoner från staten.
–SIL har lovat att detta system ska vara spritt i sjukvården nu i år. Men det har inte skett. Arbetet har hela tiden försinkats, säger Karin Johansson på departementet. Det är därför vi nu lanserar Apotekets EES istället.
Utspelet väcker starka reaktioner inte minst hos SIL-ansvariga:
–EES är inte anpassat till sjukvården och har uppenbara brister, säger till exempel Göran Stiernstedt på SKL (Sveriges kommuner och landsting). Jag tror de kommer att märka att det kommer att ta tid att använda EES också.
Han menar att en lösning kanske kan bli att båda systemen används i framtiden.
Dock innehåller varken EES eller SIL någon information om enskilda patienters läkemedel, den viktigaste kunskapen. Den frågan hanteras inom det som kallas NPÖ-BIF (Nationell patientöversikt med bastjänst för informationsöverföring). Det drivs också av landstingen och bygger på apotekens statistik över läkemedelsförsäljning och är tänkt att kunna tas fram via dator på alla vårdställen i Sverige – med patientens tillstånd.
Systemet har hittills testats i Örebro landsting och har utlovats att fungera år 2012.
Fotnot: EES ägs och drivs av Apotekens Service AB som är ett statligt företag efter apoteksombildningen.
