Lena Ek, miljöminister.
Foto: scanpix
Hösten 2008. Klimatfrågan var ännu het och Sveriges ekonomi ansågs stark. Året därpå väntade toppmötet i Köpenhamn – under en tid då Fredrik Reinfeldt skulle sitta på ordförandeskapet i EU.
Självförtroende var gott. Regeringen beslutade att satsa en miljard kronor årligen under fyra år på fattigare länders klimatomställning. Pengarna hämtades ur biståndsbudgeten som – eftersom svensk ekonomi växte – hade ökat då enprocentsmålet legat fast.
För Sverige var pengarna viktiga; med dem kunde vi visa att vi tog klimatfrågan på allvar och var beredda att ta ansvar.
Hösten 2012 har situationen förändrats radikalt. Mediernas intresse för klimatet har svalnat och regeringen visar inte längre lika stor vilja att bidra till omställningen. Den miljard Sverige tyckte sig ha råd med för fyra år sedan har i dag halverats.
I budgeten för 2013 går att läsa att klimatsatsningen ska fortgå, men ingenstans står exakt vilka belopp som är aktuella. En person i regeringskansliet med direkt insyn i klimatarbetet säger dock till SvD att det inte rör sig om mer än 500 miljoner kronor. Pengar som även nästkommande år hämtas ur biståndsbudgeten.
För kritikerna är det här dubbelfel:
• Dels minskar bidraget när det i själva verket måste öka. Till 2020 har världens rikare länder lovat att årligen stötta de fattigare med 100 miljarder dollar. Då krävs att Sverige hjälper till.
• Dels hämtas pengarna ur biståndsbudgeten, vilket gör att andra satsningar blir lidande. Och det trots att Sverige utlovat additionellt bidrag – pengar utöver biståndet.
– Vi bryter två löften. Det är oerhört pinsamt för Sverige. Vad vi nu gör stämmer inte alls överens med de riktlinjer vi talat om tidigare, säger SvD:s källa.
Men sänkningen sker inte utan motstånd. Tjänstemän vid både utrikes- och miljödepartementet äskade i ett första skede om 1,3 miljarder kronor. Och miljöminister Lena Ek (C) uppges ha varit så frustrerad då Moderaterna inte ville släppa till överhuvudtaget att hon vid ett tillfälle ska ha varit beredd att lämna sin post.
Allvaret i Eks hot vill ingen i hennes närhet uttala sig om, men flera kolleger vittnar om att hon varit upprörd och ordentligt förbannad.
– Hon är den som nu i november ska åka till klimatmötet i Doha och företräda Sverige. Det blir svårt att göra det med förtroendet intakt om vi inte agerar som vi lovat, säger en person.
Att klyftan mellan å ena sidan Moderaterna – som menar att Sveriges nivå på biståndet är hög som den är – och å andra sidan C, FP och KD är avgrundsdjup råder inga tvivel om.
Anita Brodén, miljötalesperson för FP, har vid flera tillfällen motionerat om additionellt klimatbistånd:
– För mig är det viktigt att det vanliga biståndet inte urgröps, utan att klimatpengarna läggs ovanpå. Vi står inför enorma klimatutmaningar i världen och de som drabbas mest är de allra fattigaste. Därför är det viktigt att vi tillförsäkrar ett högt klimatbistånd, säger hon.
Magnus Walan, rådgivare på biståndsorganisationen Diakonia, har följt frågan om klimatbistånd under lång tid. Han kallar Sveriges agerande kortsiktigt och menar att det kommer att slå tillbaka:
– De klimatförändringar vi talade om för några år sedan slår in nu: malaria och andra tropiska sjukdomar breder ut sig, vattennivåerna höjs och människor tvingas fly. Miljontals människor drabbas redan i dag. Att Sverige och andra rika länder inte tar sitt ansvar gör att omställningsprocessen fördröjs. Det kommer vi alla att få betala för.
SvD har sökt Lena Ek, men hon vill inte uttala sig. Att klimatbiståndet halverats är biståndsminister Gunilla Carlssons sak att kommentera, säger Eks pressekreterare Erik Bratthall. Frågor inför Doha avböjer hon helt att svara på.
Inte heller Gunilla Carlsson vill kommentera frågan i en direkt intervju med SvD. Via mejl skriver hon att regeringen valt att satsa 500 miljoner kronor på klimatet och lika mycket på vatten, sanitet och barnhälsa, som utgör del av millenniemålen.
Att pengarna tas från biståndsbudgeten är inte konstigt, menar hon, eftersom Sveriges ambitioner på biståndsområdet redan är högre än de internationella mål som satts upp.
