Bisfenol A är en kontroversiell kemikalie av minst två skäl. Den har en effekt som liknar det kvinnliga könshormonet östrogen och är enormt spridd i samhället.

På en liveblogg på SvD.se har läsarna kunnat följa hur fyra reportrar ätit konserverad mat för att se om halterna av bisfenol A skulle ändras i deras kroppar.

Konsumtionen har hela tiden legat inom det rimligas ramar. Frukosten har exempelvis bestått av vita bönor med bacon serverat på plasttallrik i polykarbonat och nedsköljt med mikrat kaffe i plastmugg.

Till lunch har det serverats tonfisksallad med konserverade ingredienser eller burkravioli.

Konserverad frukt, glass på kondenserad mjölk och några burköl hör också till det som slunkit ned.

Misstanken var att den epoxibeläggning som finns på burkarnas insidor läcker hormonpåverkande kemikalier till maten.

Förutsättningen var att vi inte alls hade någon aning om hur resultatet skulle bli.

Nu har provsvaren kommit. De är häpnadsväckande.

Efter att ha ätit burkmat i två dagar ökade samtliga fyras halter i urinen av det östrogenliknande ämnet med som minst 2 800 procent och som mest med 4 600 procent.

– Det här är fantastiska resultat som bara kan förklaras av det ni ätit. Det här visar att konserver är en mycket viktig källa till bisfenol A, säger Bo Jönsson som är professor vid Lunds universitets medicinska fakultet, avdelningen för Arbets- och miljömedicin.

Fortfarande ligger värdena under den nivå som är farlig, enligt myndigheterna. Men den gränsen diskuteras just nu intensivt i forskarvärlden sedan dussintals råttstudier visat på negativa effekter vid väsentligt lägre exponering.

– Om bisfenol A är farligt i låga halter, och där pågår en forskardebatt, så visar ert experiment att det framför allt är konserver man ska undvika, säger Bo Jönsson.

Tidigare stickprov har visat att människor i Sverige normalt har runt 3 nanogram bisfenol per milliliter i urinen. Ungefär där låg också de flesta av SvD:s reportrar då det första provet lämnades. Efter en dags avgiftning hade värdena sjunkit något.

Men när burkdieten påbörjats steg halterna i raketfart.

En av SvD:s reportrar, Josefin Pehrson, hade i sitt sista urinprov den högsta halt bisfenol A som hittills uppmätts i Sverige. I en studie på 323 människor i norra Sverige var det enskilt högsta värdet 66 nanogram, mot 86 i SvD:s studie.

– Det är svenskt rekord. Ja, jag skulle säga att det även är internationellt gångbart. Jag har inte hört talas om något högre värde. Det är anmärkningsvärt att halterna ökat så mycket av att äta konserver, säger Bo Jönsson.

Lunda-forskarna har hjälpt till med att utforma experimentet. Proverna har sedan hanterats och analyserats av avdelningens laboratorium som är det enda i Sverige som är certifierat för de avancerade analyser som utförts, och även utsett till EU:s referenslaboratorium för bisfenol A.

Christian Lindh som är docent på avdelningen menar att det är en styrka att fyra personer deltagit i försöket och att samtliga fått en dramatisk ökning efter att ha ätit konserver.

– Detta är inte bara journalistik utan skulle faktiskt kunna betraktas som vetenskap. Inget ont om Svenska Dagbladet men i forskarvärlden hade de här resultaten fått större genomslag om de först publicerats i en vetenskaplig tidskrift, säger Bo Jönsson

Han ska nu undersöka om det är möjligt med en sådan publicering i någon form.

– Resultaten är så intressanta att de bör nå ut internationellt, säger Bo Jönsson.

Det finns ganska få studier på bisfenol A i konservburkar. De som gjorts har oftast bara undersökt halterna i maten och inte i de som ätit maten. De så kallade tvärsnittstudier som kartlagt halter i människors urin har normalt samlat in enstaka prover från lite större grupper, men då har man alltså inte kunnat följa hur halterna ändrats under loppet av några dagar. Variationerna kan vara stora eftersom bisfenol har en halveringstid i kroppen på ungefär sex timmar.

En orsak till att inget motsvarande vetenskapligt försök gjorts tidigare kan enligt Christian Lindh vara att det är etiskt problematiskt för forskare att utföra experiment där människor aktivt exponeras för gifter.

– I USA vågar forskarna sällan göra det av risk för att bli stämda, och det är tveksamt om det ens skulle tillåtas. I Europa krävs det godkännande från etiska nämnder.

SvD:s upptäckt att konservburkar är en helt avgörande källa till att människor exponeras för bisfenol A är även intressant av det skälet att konserver hittills undantagits då regeringen och EU ingripit mot plastkemikalien.

Däremot utreds riskerna med bisfenol A i kassakvitton och vid läckage från renoverade vattenledningsrör.

Tidigare studier visar dock att kvitton i termoplast ger en liten och knappt mätbar påverkan på halten i urinen. Från renoverade dricksvattenledningar har det inte uppmätts några halter alls, men studierna har varit få och bristfälliga.

Ingen annan produkt har gett en tillnärmelsevis lika stor påverkan på halterna i urinen som konservburkarna i SvD:s experiment.


LÄS MER: Alla inlägg i Bisfenolbloggen hittar du här

Bisfenolfällan – mer läsning: