Susanne Carlsson, 24, Gärdet: – Jag borde kanske vara mer orolig än vad jag är, men än så länge påverkar det inte vad jag köper. Det var väl efter att ha läst om alla e-nummer i livsmedlen som man fick sig en funderar på vad det egentligen är man stoppar i sig.
Foto: tomas oneborg
Efter SvD:s granskning av bisfenol förklarade tidigare i veckan både miljöminister Andreas Carlgren (C) och den rödgröna oppositionen att Sverige ska stoppa bisfenol i nappflaskor så snart som möjligt.
Men allra mest anses vi konsumenter få i oss bisfenol via läsk- och konservburkar.
Sedan 1970-talet används en skyddande lack som innehåller bisfenol A på insidan av konservburkar. Lacken skyddar maten från bakterier även vid mycket lång lagring, men från den vandrar låga halter av det hormonstörande ämnet över till maten.
Ett 40-tal vetenskapliga studier antyder att även mycket låga doser under tillåtet gränsvärde kan ge hormonella störningar på framför allt foster och små barn. Trots oklarheterna saknas information om plastlacken på burkarna.
En av de få internationella producenter som öppet kommenterar den känsliga frågan är livsmedelsjätten Heinz.
–Även om europeiska livsmedelsmyndigheter slagit fast att det är säkert att använda låga halter av bisfenol i lacken är Heinz fast beslutet att hitta alternativa lösningar, förklarar Michael Mullen som är kommunikationsdirektör vid Heinz Europakontor i Nederländerna, för SvD.
Nyligen rapporterade världens största konsumenttidning, amerikanska Consumers Reports, att man hittat mätbara halter av bisfenol i innehållet i nästan alla konservburkar av 19 olika märken som inhandlats i USA. Bland den mat som innehöll mest bis-fenol fanns soppa från Campbell och gröna bönor från Del Monte.
I snitt var halterna i det begränsade stickprovet drygt en tjugondel av det tillåtna – men ifrågasatta – gränsvärdet. De högsta halterna som påträffades var ungefär en fjärdedel av vad som är tillåtet.Ica:s miljöchef Maria Smith bekräftar att bisfenol finns i en plastbeläggning som är ”relativt vanlig” i konservburkar.
–Det här är en fråga som hela dagligvaruhandeln bevakar. Problemet är att det är en väldigt oklar bild där myndigheterna i EU säger en sak medan de i USA säger en annan. Själva följer vi Livsmedelsverkets regler, men är hela tiden lyhörda för vad konsumenterna efterfrågar, säger Maria Smith.
Hon pekar också på svårig- heten i att hitta alternativa material med samma egenskaper och som garanterar att livsmedlet är säkert mot bakterier.
Behövs det märkning på burken om den innehåller bisfenol?
–Spontant, nej. Om myndig-heterna satt en gräns så måste vi lita på den, att dessutom ha en märkning skulle ge lite dubbla budskap.
I Japan har industrin frivilligt använt alternativa material i mer än tio år och när Coca-Cola nyligen hade bolagsstämma ställde sig nästan en femtedel av aktie-ägarna bakom ett upprop om att ta bort bisfenol ur burkarna.
Enligt Axfood som driver Hemköp, Willys och PrisXtra finns bisfenol i lacken på i princip alla konservburkar.
–Det är en standardlösning. Det är möjligt att det finns något undantag, men vi utgår ifrån att det finns i alla, ja, säger Axfoods presschef Ingemar Kroon.
–Halterna är mycket låga. Vi litar på myndigheternas bedömning att detta är säkert för konsumenterna, men letar ändå efter andra lösningar av miljöskäl.
Bisfenol A har tagits upppå den internationella miljörörelsens lista (Sinlist) över kemikalier som anses utgöra störst hot mot miljön och snarast bör bytas ut.
Åke Bergman som är professor i miljökemi vid Stockholms universitet menar att de internationella OECD-regler som myndigheterna använder för att bedöma hälsorisker är föråldrade. Bland annat krävs där att en högre dos alltid ska ge större verkan.
–Inom modern hormonforskning är det en väl etablerad kunskap att kroppen kan reagera helt olika på små och stora doser. Kroppens hormonsystem arbetar med hormonella signaler som är så svaga att man aldrig går ner så långt när man testar utifrån OECD-reglerna. Det är ett jätteproblem, säger Åke Bergman.
Ett exempel är det hormon- påverkande läkemedlet tamoxifen som i stora doser motverkar bröstcancer, men i låga doser tvärtom stimulerar tillväxten.
Flera studier har noterat störst skadeverkningar av bisfenol vid de lägsta doserna, men mindre skador vid högre doser. Eftersom det saknas dos-respons väger dessa studier lätt vid EU:s bedömning.
Åke Bergman menar att riskbedömningen borde inriktas på att undvika exponering vid kritiska tidpunkter.
–Sannolikt är riskerna för skador störst under till exempel fosterstadiet, vilket innebär att gravida kvinnor bör skyddas, men också under barnets tidiga utveckling och under puberteten, säger Åke Bergman som tycker att det är väldigt diskutabelt att använda ämnet i konservburkar.
