Avverkningarna i Ojnareskogen på Gotland har legat nere i en vecka. Nytagna flygbilder med fällda träd ger en glimt av de 15 hektar skog som hittills fällts. Entreprenören Mellanskog har sedan länge kört sina maskiner från platsen, i väntan på ett beslut från HD under september. Vädjanden från landshövdingen Cecilia Schelin Seidegård om att kalkbolaget skulle göra detsamma har också framförts. Men att ge efter för protesterna har för Nordkalks del aldrig varit ett alternativ.

–Nej, vi har aldrig övervägt att gå på den linjen. En eftergift är i det långa loppet sällan till fördel för företaget. Motståndet försvinner inte efter HD-avgörandet. Vi har en pressad tidtabell, säger Bertel Karlstedt när vi träffas på företagets Stockholmskontor.

Nordkalk riktade i stället kritik mot landshövdingen för att ha tagit parti. Enligt Cecilia Schelin Seidegård handlade det om att hantera en situation som gått överstyr, där människor som svetsat fast sig i kedjor runt skogsmaskinerna riskerade att skadas.

Bertel Karlstedt har själv aldrig mött demonstranterna – bara sett deras tältläger.

–Det är personer och instanser som reagerar från en känslomässig och ibland ideologisk utgångspunkt. Det har man rätt att göra. Men i ett rättssamhälle hoppas man ju att lagar och förordningar följs, och att beslut efterlevs.

Ett beslut i Mark- och miljööverdomstolen gav i juli i år Nordkalk rätt att bryta kalk i det tidigare utpekade naturområdet i Bunge. Det har ifrågasatts i skarpa ordalag av flera expertmyndigheter.

–De instanserna har hela tiden fått framföra sina argument, och det har kommit till ett domslut. Då är vi tillbaka vid frågan: godkänner du ett domslut och går vidare? Jag ser inga nya argument i de överklaganden som lämnats in till Högsta domstolen.

Även EU-kommissionen har riktat kritik mot den svenska domstolshanteringen och frågan riskerar att bli ett fall för EU-domstolen. Men det påverkar inte Nordkalk, säger Bertel Karlstedt.

–På intet sätt. Det är en fråga mellan EU och den svenska staten.

Högst påtagligt för bolaget är däremot ett föreläggande från tillsynsmyndigheten som nu förhindrar avverkningen att fortsätta. Länsstyrelsen pekar på att en större avverkning kan leda till skador i den känsliga naturen redan i en förberedande fas, framför allt när det gäller kväveläckage till ytvattnet.

Bertel Karlstedt vill dock tona ner betydelsen av ett föreläggande.

–Det är ju likaledes så att om du vansköter boskap på din gård, så får du ett föreläggande av länsstyrelsen. Vi ska inte överdramatisera det här.

Ett föreläggande med hänvisning till miljöbalken, är inte det ganska tungt?

–Jo, och om du tittar på den här paragrafen som man juridiskt betraktar som katastrofparagraf, så kan man fråga sig – är det här en katastrof? Men vi jobbar tillsammans med länsstyrelsen för att klara ut frågan.

En annan fråga under diskussion är det kontrollprogram som ska minimera exploateringens miljöpåverkan. Trots att omfattande avverkningar har påbörjats i Bunge är det fortfarande inte på plats. Diskussionerna med länsstyrelsen handlar till en del om tolkningar av bolagets åtaganden.

–Det är ett frivilligt kontrollprogram som gäller för den här fasen, om vi talar om avverkningen av skog. Men i vår avverkningsplan ingår att skona miljön så långt det är möjligt.

När diskussionerna kretsar kring tolkningar av miljökraven, kan det uppfattas som att Nordkalk vill slingra sig från sina åtaganden. Men det stämmer inte, säger Bertel Karlstedt.

–Det är bilden av oss i medierna som är väldigt ensidig – vi framstår närmast som styvnackade. Men vi är långt mer ansvarsfulla än så.

Nytagna bilder från Ojnareskogen på Gotland visar hur mycket skog som fällts i förberedelserna för den omdiskuterade Bungetäkten.