Motljuset rakt in i kameran vid bankomaten på Nils Forsbergs plan i Malmö var ett effektivt skydd för den här ännu oidentifierade personen som den 31 oktober tog ut pengar med ett stulet bankomatkort.
För att råda bot på detta har SKL tagit initiativ till en ”bruksanvisning” som förklarar för köpare av säkerhetssystem vad som krävs för att åstadkomma användbara bilder.
Polisen i Skåne har kommit längst. Under våren får varje kamerainnehavare i länet personligt besök och handfast hjälp med tekniken.
Men situationen är densamma i alla län:
– Den beskrivning vi kan ge av läget är att polisen överallt fullständigt drunknar i värdelösa bilder, säger Peter Bergström, bildingenjör på Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL).
Det är hit frustrerade brottsutredare vänder sig med omöjliga bilder på rånare och våldsmän. Bilder som kan vara så suddiga att de ser ut som de medvetet maskats så det inte ska gå att identifiera personen.
– Litet kan man ju trolla. Men för det mesta kan vi inget göra. Verklighetens kriminalteknik är ju inte som på tv precis, säger Peter Bergström.
Följden blir att det till exempel är omöjligt att fastställa en identitet på en brottsling, trots att kameran tagit närbilder.
Ytterligare problem för polisen är att man ofta inte kommer åt bilderna rent tekniskt eftersom det finns en uppsjö av olika filformat på marknaden.
– Förlorare är samhället och alla brottsoffer som berövas rättssäkerhet.
Och, förstås, alla som köpt dyra övervakningssystem i god tro, summerar Peter Bergström.
Dick Malmlund, säkerhetschef på branschorganisationen Svensk Handel, bekräftar att många medlemmar har dåligt fungerande system:
– Det är så illa att tjuvarna ofta struntar i kamerorna, för de vet utmärkt väl hur det står till, säger han.
Men Dick Malmlund är övertygad om att det i de allra flesta fall handlar om att köparna av säkerhetssystemen litar för mycket på leverantören:
– Det finns få branscher som har så många lycksökare som säkerhetsbranschen, och då särskilt företag som säljer teknik. Man luras tro att den köpta produkten är lika bra som det dyrare systemet. Ofta slarvas det också vid installationen av kameror. Man väljer kanske en plats där ett fönster skapar motljus. Eller ett allt för mörkt hörn.
Nu har ett projekt startat för att göra något åt situationen. Initiativet kommer från SKL som i ”Forum för videoövervakning” samlat polisen, Bankföreningen, Svensk Handel, Swelarm och andra branschorganisationer. Tillsammans har man gett ut faktablad med rekommendationer för vad som är viktigt att tänka på när man köper ett övervakningssystem och vad som krävs för att få användbara bilder.
Samtidigt försöker man tvinga fram någon form av standard för bildformatet så att polisen inte som i dag förlorar värdefull tid på att hitta och ”översätta” bildspråket.
I Skåne kör polisen ett eget projekt där man nu gör en total kartläggning av samtliga övervakningskameror med tillstånd i länet. Inventeringen följs upp med besök där polisen går igenom och testar utrustningen och samtidigt informerar om SKL:s rekommendationer samt personuppgiftslagen (PUL).
– Bakgrunden var just de många oanvändbara bilderna. Så många som hälften av de bilder vi fick in enligt våra egna bildanalytiker, berättar polismästare Per Svartz.
Målet är att man i september ska ha besökt samtliga 2 000 registrerade kameraanvändare i Skåne.
Samtidigt lägger Skånepolisen in all information om kamerorna i ett digitalt kartsystem. Systemet gör att man snabbt kan få fram vilka kameror som finns i ett
område och hur länge kameran sparar sina bilder.
Skåneprojektet följs av Rikspolisstyrelsen och polisen i Stockholms län.
