Uppgörelsen innebär att det finns tydliga kriterier för vad som krävs för betygen A, C och E. För betygen B och D finns inga unika kriterier, men det krävs att man uppfyller alla kriterier i betygssteget under, samt majoriteten av kraven för betygssteget som ligger över. Betyget F innebär underkänt.

De rödgröna hade tidigare kommit överens om att kräva sex steg, men med unika kriterier för alla betyg.

Enligt Mikael Damberg, utbildningspolitiske talesperson för S, är den största fördelen med uppgörelsen att den bidrar till välbehövlig stabilitet inom utbildningspolitiken. Det S fått igenom är enligt honom tydligare utformade kriterier för vad som krävs för att få de olika betygen, och andra åtgärder som ska göra det lättare för lärare att sätta rättvisa betyg. Partiet har även fått igenom krav på att reformen ska utvärderas efter två år.

Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, är nöjd med uppgörelsen som hon kallar historisk. Främst är Sirén glad för att en blocköverskridande uppgörelse innebär stabilitet.

– Det är ansvarsfullt av regeringen och S att göra det här, och på så sätt sätta skolans främsta först, säger hon.

Sirén tycker också att själva innehållet i uppgörelsen är bra.

– Klart att betyg ska vara likvärdiga, och de här nya betygen bidrar till det, säger hon.

Även Lärarnas Riksförbund, som tidigare velat ha kriterier för alla betygssteg, välkomnar uppgörelsen. Liksom Sirén lyfter Metta Fjelkner, ordförande i förbundet, fram just att man nått en blocköverskridande uppgörelse som den viktigaste framgången.

Men Miljöpartiets utbildningspolitiske talesperson Jabar Amin kritiserar överenskommelsen, och menar att S hade chans att få igenom betygskriterier på alla steg. Han tycker inte heller att överenskommelsen är bra för stabiliteten.

– Det bästa för en hållbar politik hade varit om hela oppositionen var med. Dessutom skapar det här osäkerhet, eftersom det ska utvärderas om två år. Vad händer om de kommer fram till att det inte fungerar så bra? Då måste allt göras om igen, säger Amin.

Också V riktar kritik mot det nya betygssystemet, som i ett pressmeddelande kallas ”godtyckligt”.

Enligt Jan Björklund är den främsta fördelen med de nya betygen att fler steg gör dem rättvisare.

– Vi har tidigare sett hur man på olika skolor infört informella betygsteg som VG plus och liknande. Det vill vi få bort, säger Björklund.

Men frågan om från vilken årskurs man ska få betyg finns det ingen blocköverskridande uppgörelse kring, och det kommer det heller inte att bli, enligt Jan Björklund.