–Resultaten är oacceptabla. Skolorna genomför inte den politik som finns, säger Nyamko Sabuni.

Betygsklyftorna mellan olika grupper av utlandsfödda är redan kända, det säger både Sabuni och utbildningsminister Jan Björklund (FP). Men de menar att politiken för att åtgärda problemen med låg andel behöriga finns på plats redan idag.

Enligt Sabuni gör många skolor fel när de placerar nyanlända barn i särskilda klasser utan svenskfödda elever. Och hon menar att skolorna har tillräckliga resurser, men att de är för dåliga på att rikta dem mot de elever som behöver dem bäst.

–Det är bra att media uppmärksammar det här, så kanske skolorna också reagerar, säger Nyamko Sabuni.

Men enligt Ylva Johansson (S) har regeringen tagit ifrån skolorna möjligheten att hjälpa elever med extra stödbehov.

–Nyamko Sabuni och hennes alliansvänner har tagit bort extraresurser till de skolor som har många elever i behov av stöd. Det behövs en politik som fördelar resurser efter behov.

Skolverket borde redovisa betygsstatistik uppdelade på ursprungsland, tycker Ylva Johansson. Sådan statistik skulle gå att använda för att ge mer resurser till skolor med många elever från exempelvis Somalia, menar hon.

Alla riksdagspartier utom Moderaterna och Folkpartiet vill låta utlandsfödda läsa kärnämnen (matematik, engelska och svenska) på sitt modersmål.

–Man diskrimineras om man inte får möjlighet att lära sig ämnet. Det viktiga är inte på vilket språk man gör det, säger Gunilla Tjernberg, skolpolitisk talesman för Kristdemokraterna.

Både Moderaterna och Folkpartiet säger dock att de vill ha stödlärare som kan hjälpa elever på deras modersmål.

Men allra viktigast är undervisningen i svenska, menar Jan Björklund.

–Det är svenska, svenska, svenska som gäller om invandrare ska bli integrerade, säger han.

Nyamko Sabuni tror att Folkpartiets förslag om lärlingsplatser kan vara en livlina för många som kommer till Sverige efter att de har uppnått skolåldern.

–Kommer man till Sverige för sent eller utan studievana, då kommer praktiska utbildningar och lärlingsutbildningar att vara viktiga. För även om man klarar kunskapsmålen i grundskolan är det inte säkert att man klarar gymnasiet, säger Nyamko Sabuni.