Samma insats av eleven kan landa i olika betyg, beroende på vem som bedömer. Det visar Skolverket som analyserat betyg från 469 gymnasieklasser.

Rapporten beskriver hur eleverna betygsatts i förhållande till resultaten från de nationella proven. Och bilden är densamma som en liknande granskning för grundskolan visade för ett par år sedan: Lärarna gör olika tolkningar av kursplanens mål, och är mer eller mindre benägna att ge efter för påtryckningar. Problemet är naturligtvis att detta kan få stor betydelse för den enskilde individen, som ska konkurrera om en högskoleplats eller ett jobb.

Skolverket konstaterar att problemet med de orättvisa betygen kvarstår, trots att det är välkänt. Åtgärder är på gång, men hur tydliga läroplaner och nationella prov är blir kommer det även i framtiden att finnas ett tolkningsutrymme för lärarna.

- Rapporten är en bekräftelse på det system som varit, det vill säga lokala betygskriterier och naturligtvis att vem som helst tillåts att sätta betyg. Har man inte kvalitetssäkrat att lärare med adekvat utbildning sätter betyg kan det få de här konsekvenserna, säger Lärarnas Riksförbund ordförande Metta Fjelkner.

Utbildningsminister Jan Björklund tillstår att obehöriga lärare är en del av problemet. I gymnasieskolan saknar tre av tio lärare pedagogisk högskoleexamen.

- Naturligtvis är det en bidragande orsak och därför kommer vi i den nya skollagen, som vi lägger sluthanden vid, att skärpa kraven på betygssättning och även lärarbehörigheten.

Men vad det innebär konkret vill han inte utveckla. Frågan om endast behöriga lärare ska få sätta betyg kan han inte svara på.

- Det är en fråga vi tittar på. Det får vi se, säger Björklund.