Vårdagjämning på lördag! Detta är min bästa period som trädgårdsodlare. Drömmarna ligger lika vita som den kvardröjande snön – och lika obesudlade av verklighetens trista mylla. Än är det vinter kvar, säger mor.
Så här års kan jag fortfarande odla en barnslig tro på trädgårdskatalogernas tal om ”underbar blomsterexplosion” och löften om att ”denna växt blommar oavbrutet hela sommaren” eller är ”en underbar snabbväxare med iögonfallande färgat bladverk”.
Jag kan läsa och fantisera om tungvrickaren ampelkaskadhängbegoniamix och för femtioelfte vårsäsongen låta mig förledas av formuleringar om att ”dessa blommor drar till sig fjärilar”. Jag förtränger att det varje år visar sig att fjärilarna inte läst samma katalog och därför inte känner sig speciellt dragna utan det är jag som blir dragen – vid näsan.
Men det gör inget! För en medioker odlare är den bästa tiden nu. Aldrig blommar trädgården så vackert som i katalogen. Aldrig är jordgubbarna så blankt stinna och aldrig så sagolikt oanfrätta av skorvfly och fnasfnul.
Kanske borde jag inte erkänna det offentligt (låt det stanna mellan oss!) men vissa vårar dras jag också med i katalogernas erbjudanden speciellt till dig, Lars Ryding. Jag pillar loss det lilla klistermärket och kryssar i en bekräftelse att, ja tack, jag vill ha den exklusivt värdefulla överraskningen som är undanlagd enbart för dig, Lars Ryding. Jag skrapar en ruta och får veta att jag vunnit något som är dyrbart, men kostar mig 0 kronor – under förutsättning att jag köper en ampelkaskadhängbegoniamix eller två. Men vad gör inte en vårberusad man med en blekgrön tumme mitt i handen! Jo, han beställer överraskningen som väntar just på dig, Lars Ryding fast han egentligen vet att det är en gräslig trädgårdsgroda, kallad rolig prydnad, eller ännu en smäckig trädgårdssax att lägga till de andra prylarna i en kartong för glömbart gratis.
Mitt lilla hobbyväxthus av glas och aluminium har i vinter haft en magnifik snömössa som liksom välvde sig runt takutsprånget. Det skänkte länge en särskild dimension till fantasierna om vilken skillnad det skulle bli när växthuset fylldes av tacksamt spirande blommor och blad ur katalogens ymnighetshorn.
Det kändes bra tills jag såg en tittarbild som skickats in till TV4. Den visade hur växthuset hemma hos en familj utanför Stockholm hade kollapsat under snömassorna. Aluminiumdelarna som stack fram ur snön var kusligt lika dem som bär upp mitt växthus. Full fart ut till fritidshuset. Var min dröm krossad på samma kalla vis?
Det påstås att tidningarna bara innehåller kriser, katastrofer och eländen. Negativa nyheter sida upp och sida ner. Inte alls! Här är beviset: växthuset stod kvar och jag kunde försiktigt lätta på den tunga snömössan. En klart positiv nyhet som SvD nu publicerar.
Drömmen lever. Besvikelsen sover ännu i rabatterna. Först i juni ska den drabba mig med sina patetiska magerväxter och svikna kataloglöften om bländande blomfyrverkerier och otroliga multikaskader av färger i mina rabatter.
Då längtar jag till nästa vårdagjämning.
Lars Ryding är fd kvalitetsredaktör och utrikeschef på SvD.
