”Först var det pinsamt att gå till specialundervisning, alla frågade var jag skulle när jag gick över gården. Men när det funkade känner jag inte så längre”, säger Marcus Perlborg, vars stora passion är att skejta. Fryshusets skateboardgymnasium är en dröm. Mamma Carina Perlborg tillsammans med Elin i bakgrunden.
Förra året hade skolan ett underskott på 1,8 miljoner kronor. I år beräknas underskottet bli 4 miljoner kronor. Skolledningen kommer ta bort de små undervisningsgrupperna med speciallärare för förskoleklasser och årskurserna 1-5 samt delvis för årskurserna 6-9.
Enligt rektor Ann-Katrin Averstedt beror underskottet på flera faktorer, bland annat det omgjorda skolpengssystemet i Stockholm.
- För två år sedan gjordes skolpengen om och nu får förskoleklasserna och årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9 olika stor summa beroende på ålder, säger hon.
På Sjöängsskolan uppstod det ett glapp när en stor kull niondeklassare slutade och det inte fylldes på med lika många sjuor. Samtidigt började många sexor och underskottet började växa.
Dessutom har stadsdelen Älvsjö som Sjöängsskolan ligger i, fått minskat socioekonomiskt bidrag på fem miljoner kronor. Bidraget ges till stadsdelar där det bor många invånare med utländsk bakgrund, låg utbildning eller låga inkomster. Pengen följer dock inte eleven om den byter till en
skola i en annan stadsdel. Sjöängsskolan ligger i ett område som tar emot elever från närliggande stadsdelar.
- Vi har det fria skolvalet och även inom Älvsjö följer inte den socioekonomiska pengen med eleven, säger Ann-Katrin Averstedt.
Flera upprörda föräldrar har hört av sig till skolledningen som så sent som i tisdags informerade om höstens förändringar.
-En del föräldrar är arga eftersom vissa elever får byta klasslärare. Andra tycker att informationen har varit dålig och sen. Men hade vi gått ut tidigare skulle informationen varit felaktig eftersom inget varit helt klart, säger Ann-Katrin Averstedt.
Kan du garantera kvalitén på undervisningen i höst?
- Garantera, ja, vi ska se till att våra barn får förutsättningar att nå målen. Men måluppfyllelsen beror inte bara på om man har fullt med lärare. Undervisningen kommer inte att bli sämre, jag är hoppfull, säger Ann-Katrin Averstedt.
SvD har talat med en av de pedagoger som tvingas lämna skolan. Läraren, som inte vill framträda med namn, befarar att
svaga elever kommer att få det svårt.
- Man sparar om man satsar på barn i grundskolan. En elev som gick hos mig i fyra år har i dag vg och mvg på gymnasiet. De här barnen klarar inte att gå i större klasser. Det blir stökigt. Beslutet är korkat. Det är våra skattepengar som man inte använder rätt, säger läraren.
Nedskärningsbeskedet slog ner som en bomb för föräldrar och elever. Marcus Perlborg har just gått ut sexan. Han har gått i en av de mindre grupperna på grund av koncentrationssvårigheter. Den lilla undervisningsgruppen blev en vändpunkt för honom.
- Jag kunde inte sitta stilla tidigare och störde andra. Många tyckte att jag var jobbig, säger han.
Marcus Perlborg har haft extra stöd i svenska, so och engelska. I ett tidigare utvecklingssamtal har skolan förordat att han ska fortsätta i gruppen men efter nedskärningsbeslutet kan han tvingas tillbaka till den stora klassen i höst.
- Det är upprörande. Det drabbar både klassen och Marcus. Jag ser det enbart som en tillfällig besparing för
samhället. Dessutom går stadsdelen plus med 27 miljoner. Det är otroligt, säger Marcus mamma, Carina Perlborg.
Nu väntar sommarlovet för Marcus Perlborg. Då han ska skejta och åka på kollo. Hösten vill han inte tänka på nu. Kanske blir det som förr, innan specialundervisningen.
- Då var skolan skit, säger han.
