Depressioner, humörsvängningar, potensproblem, sömnsvårigheter och aggressivitet. Biverkningarna av dopingmedlen är många och farliga, inte bara för användarna själva. Därför ser ungdomspolisen i Stockholm med stor oro på den nya utvecklingen.

–Mycket av skadorna som uppstår vid doping skadar tredje person, det finns många otäcka våldsbrott kopplade till anabola steroider, säger Henrik Engelkes, förundersökningsledare på länskriminalens ungdomssektion som riktar sin verksamhet mot ungdomar under 25 år.

Karolinska Universitetssjukhusets dopingjour samarbetar just nu med polisen i ett forskningsprojekt som ska ge mer kunskap om de unga blandmissbrukarna. Ingen vet hur stor gruppen är, bara att ungdomspolisen det senaste året i jakt på narkotika även har börjat hitta dopingpreparat hos allt fler yngre män med drogmissbruk.

–Det vanligaste narkotikapreparatet är hasch och det handlar om relativt unga missbrukare. Det är inte den bilden vi hade att man sitter hemma och röker på och använder dopingpreparat, säger Nina Gårevik, forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Hon berättar att de nya användarna av dopingmedlen ofta har en nonchalant attityd till riskerna med preparaten. Doping upplevs inte som något farligt i jämförelse med knark.

Det handlar inte om unga män med kroppsbyggarambitioner. Många tar preparaten trots att det inte tränar.

–Man ser det som en snabb genväg att bygga upp sin kropp, inte som något allvarligt, inte som en drog, säger hon.

Dopingjouren uppskattar att minst 50000 svenskar dopar sig. Den största gruppen är fortfarande muskelbyggare som tar preparaten för att växa. En annan mindre grupp är yrkeskriminella som tar medlen för att bli avskärmade, få bättre självförtroende och lättare kunna delta i grov kriminell verksamhet.

–Om polisens tillslag ökar är det ett tecken på att tillgången av preparaten ökar. Ökad tillgång tror jag leder till ökat missbruk. Men det finns inga studier som säkert visar på dopingmissbrukets omfattning, säger Anders Rane, professor i klinisk farmakologi och dopingforskare på Karo­linska Universitetssjukhuset.

Hur dopingpreparaten når de unga missbrukarna är okänt. En hel del anabola steroider säljs via nätet, men det finns också misstankar om att det kan vara samma langare som säljer knark och doping­medel.

Vilka konsekvenser det ökade blandmissbruket får kan ingen heller svara på. Men oron finns att det förutom allvarliga biverkningar hos användarna kan leda till ökad kriminalitet och mer våld bland unga som missbrukar.

–Det blir inledningen till ett fortsatt missbruk och till kriminalitet. Narkotika är svårt att sluta med och man ökar gärna ­dosen. Av doping får du inte abstinenssymtom på samma sätt, men där har man ett psykiskt beroende. Man vill fortsätta för att man upplever att man blir vackrare och starkare. Man stärker sitt jag, blir avskärmad och känslokall och deltar lättare i kriminell verksamhet, säger Anders Rane.

Kriminalinspektör Henrik Engelkes, som själv mött många unga män som tar droger och dopar sig, pratar om kroppsfixeringen i samhället som en drivkraft bakom blandmissbruket.

–Hela samhället är muskeluppmuntrande och det påverkar ungdomarna. De långsiktiga riskerna med steroider ser vi inte ännu, men om utvecklingen fortsätter kommer vi att få stora problem, säger han.

år är den ­vanligaste ­åldern bland svenska män som dopar sig enligt ­Karolinska Universitetssjukhusets dopingjours uppskattning.