Igår enades regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om en militär fortsättning i Libyen under ytterligare 90 dygn. Det brådskade med att få brett stöd i riksdagen. Detta eftersom den nuvarande insatsen annars måste trappas ner om drygt en vecka, den 21 juni. Regeringen la idag förslaget på riksdagens bord och Högkvarteret höll presskonferens:

”Vi känner stolthet att vi har de förmågor som regeringen efterfrågar”, sade insatschefen generallöjtnant Anders Lindström.

Men på fråga efter fråga om hur den breddade insatsen ska organiseras så blev det militära svaret att detta ”bereds” och först måste samordnas med regeringen och Nato.

Vad som däremot står klart är att antalet Gripenplan på Sicilien minskas med tre plan, från åtta till fem. Orsak: uppdraget att värna flygförbudszonen upphör. Men i praktiken har detta liten betydelse eftersom endast ett fåtal svenska sådana jaktuppdrag genomförts.

Kärnan är att Sverige fortsätter att flyga två spaningspass per dag. Här är den största förändringen att de tidigare begränsningarna fallit bort. Gripens spaningskapacitet ska kunna sättas in flexibelt och på full bredd i enlighet med FN:s resolution 1973.

Det innebär att Gripen kan spana aktivt mot Gaddafis stridsvagnar, artilleri och raketbatterier som beskjuter civilbefolkningen. Detta var också vad Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen önskat av Sverige (svenska anfall mot marken visste han var uteslutet från början och inte ens lönt att fråga om).

Socialdemokraterna krävde först att Gripenplanen skulle tas hem helt och att Sverige istället skulle sända fartyg för att bevaka vapenembargot mot Libyen. Men i området finns redan 20-talet stora örlogsfartyg och att få ner svenska marinen på köl skulle ta 90 dygn. Så i den inrikespolitiska uppgörelsen blev lösningen i stället att bredda insatsen med två helt nya inslag.

Det första nytillskottet är att Sverige ska ”bidra med en maritim bordningsförmåga”. Alltså soldater som kan firas ner eller klättra upp på misstänkta fartyg. De måste i så fall hämtas från försvarets hemliga specialförband. Oklarheterna om styrkans storlek och på vems fartyg de ska baseras är idag flera.

Det andra nytillskottet är ett mindre antal stabsofficerare som ska planera psykologisk krigföring, alltså pr. Tillskotten blir totalt 50 personer.

Men frågan är om dessa tillskott ens behövs. I sin proposition antyder regeringen att Nato inte är särskilt intresserade av svenska bidrag till bordningar eller psykologisk krigföring. Regeringen skriver nämligen: ”Om dessa insatser efterfrågas kommer de att omfatta högst 90 dagar.”

Nato har inte ställt några frågor om detta till Sverige, bekräftar SvD-källor inom Nato.

Om hela den breddade insatsen ändå ska genomföras så ska skattebetalarna i vart fall bidra med 115 miljoner kronor till denna inrikespolitiska kompromiss. Pengarna tas från andra delar av försvaret som därmed får mindre pengar.