För sex år sedan, när folkpartiets Jan Björklund var skolborgarråd i Stockholm, infördes så kallade profilklasser, med fokus på matte och no-ämnen.

De riktar sig till högstadieelever med ”fallenhet” och ”stort intresse” för matematik, biologi, kemi och fysik.
I dag finns liknande profilklasser vid kommunala skolor runt om i landet. De är ofta populära, och alla som söker får inte plats. Elever som bor i skolans upptagningsområde har förtur.

– Det betyder att det inte är de mest studiebegåvade som får gå där, utan de som bor närmast. Det kommer in elever i de här klasserna som inte alls klarar av det, och det är olyckligt för eleverna, säger Jan Björklund, skolpolitisk talesman.

Folkpartiet kräver därför att det, från och med årskurs sju, ska vara tillåtet att använda tester vid
intagningen: elever med bäst resultat kommer in, medan de som misslyckas med provet inte är välkomna.

– Studiebegåvade elever måste få möjlighet till ökad stimulans. De här skolklasserna är ju till för dem som kan bedriva studier i ett mycket högt tempo, med en mycket hög ambitionsnivå, säger Jan Björklund.

I dag är det, enligt Skolverket, tillåtet med färdighetsprov i profilklasser som är inriktade på idrott och estetiska ämnen, som musik och dans. Däremot är det förbjudet med antagningstester i teoretiska ämnen. ”Inga urvalsmetoder får användas” vid fördelningen av platser.

– Det finns en socialdemokratisk jantelag i skolpolitiken, där duktiga elever ska hållas tillbaka. Men det måste vi ändra på. Ingen elev ska behöva sitta och rulla tummarna i skolan av jämlikhetsskäl, förklarar Jan Björklund.

Beslutet att gallra elever med hjälp av intagningsprov ska fattas av varje enskild kommun, enligt folkpartiets förslag. Frågan finns inte med i slutrapporten från alliansens skolgrupp, men de övriga borgerliga partierna stödjer kravet, visar SvD:s rundringning.

– Jag tycker att man skulle kunna pröva det här, exempelvis i Stockholm. Man får använda tester inom praktiska och estetiska områden, och det finns elever som är specialbegåvade på andra sätt. De skulle vi behöva satsa på, säger Inger Davidson (kd), skolpolitisk talesperson.

Också Sofia Larsen, centerpartiets skolpolitiska talesperson, säger ja:
– Vi vill ju ha en mer flexibel skola.

Även moderaterna är positiva till antagningstester, förklarar den skolpolitiske talesmannen Sten Tolgfors.

– Frågan är egentligen hur en urvalsmodell annars ska se ut för att vara rättvis. Det här handlar ju om förutsättningarna att kunna hänga med i undervisningen.

Liksom sina allianskamrater betonar han vikten av ökad individualisering i skolan.

Men skolminister Ibrahim Baylan är mycket kritisk till både antagningsprov och ”elitsatsningar”.
– Högeralliansen, kanske framför allt folkpartiet, är förtjust i att sortera elever, att dela upp och kategorisera. Vi vet av erfarenhet från andra länder att det leder till sämre resultat.

Folkpartiet glömmer att barn utvecklas i olika takt, enligt Ibrahim Baylan:
– Bara för att någon vid ett givet tillfälle inte lyckas bra på ett prov när man är sju, åtta eller nio år betyder det inte att man inte senare utvecklar en begåvning.

Rossana Dinamarca (v), skolpolitisk talesperson, kallar kravet ”fullständigt horribelt”.

– Det visar på folkpartiets rätta ansikte. Det här är segregerande. Att använda den här typen av prov är bara ett sätt att sortera ut de bästa eleverna. Vad sänder det för signaler till barn?

Regeringens andra samarbetsparti, miljöpartiet, är positivt både till profilklasser och möjligheten att använda antagningstester, men inte för de yngsta barnen.