Gubbängsskolan i Stockholm har inriktat sig speciellt på fotboll. Elever kan antingen välja fotboll som elevens val eller gå i en klass med fotbollsprofil och har då fyra idrottslektioner i veckan. Enligt rektor Karin Langlet har eleverna som spelar fotboll varje dag i snitt bättre studieresultat även inom de övriga ämnena.

Men hon ser samma effekt för de elever som går en inriktning mot bild och form och säger att det handlar om att eleverna får göra något de tycker om.

– Deras självförtroende stärks av att de får ägna sig åt något de är bra på och det smittar av sig även på de andra ämnena.

På Akallaskolan finns en särskild idrottsklass och biträdande rektor Ingela Molin har också sett att ungdomarna som går i klassen med fyra idrottspass i veckan har goda studieresultat.

– Jag tror absolut att det påverkar resultaten. Inte bara för att de rör på sig utan också för att elever som redan till högstadiet har gjort ett val är disciplinerade.

Elever som har skolidrott varje dag har bättre studieresultat än de som har idrott två gånger i veckan. Det visar en studie av Ingegerd Ericsson vid Malmö Högskola.

Hon har följt över 200 barn från första till nionde klass. 96 procent av dem med daglig idrott blev behöriga till gymnasiet medan endast 89 procent av dem med idrott två gånger i veckan.

Särskilt stor betydelse hade idrotten för pojkar. 96 procent av pojkarna blev behöriga jämfört med 83 procent i kontrollgruppen.

I Stockholm skiljer sig antalet lektioner mycket mellan olika grundskolor. Ett lite längre pass i veckan eller fyra kortare, kan utgöra skolidrotten. Enligt timplanen som bestäms av regeringen ska grundskolan ha totalt 500 idrottstimmar, i snitt 1,5 timmar i veckan. Men skolorna har stora möjligheter att bestämma själva. De kan både minska antalet med 20 procent eller lägga in fler idrottspass.

Ingegerd Ericsson är kritisk till hur systemet är uppbyggt.

– Det borde inte vara upp till varje skola att göra ett val om att ha mer idrott. Det borde läggas in i timplanen.

Hon påpekar att det är viktigt med utbildade idrottslärare som tar ansvar för att barnen idrottar, särskilt de barn som inte har någon vana av att röra på sig utanför skolan.

Christer Oja är grundskolechef inom Stockholms stad. Han skulle gärna se mer idrott i skolan och tycker att en gång i veckan är alldeles för lite. Men han påpekar att det är en avvägning skolor får göra mellan många viktiga ämnen och just nu är det matematik som är skolans stora utmaning.

– Skolans roll är först och främst att visa vilka idrotter som finns och möjligheterna att delta. Den ska uppmuntra barnen att ägna mer tid åt idrott på fritiden.

Utbildningsdepartementet vill inte kommentera timplanen.