- Att gå i en mindre klass påverkar skolresultaten och blir man duktigare på att läsa, skriva och räkna kan man utföra sina arbetsuppgifter mer effektivt och det genererar en högre lön, säger en av rapportförfattarna, nationalekonomen Björn Öckert.

Skillnaderna i studieresultat håller i sig genom hela grundskolan, visar en studie från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau). Även sannolikheten för senare studier på högskola ökade för elever i mindre klasser, visar studien där elever födda 1967-82 har undersökts.

I studien har forskarna undersökt skillnaderna som uppstår om klassen minskas med fem elever. Vid sidan av förbättrade studieresultat är det mest uppseendeväckande resultatet att elever från små klasser som vuxna får 3,4 procent högre lön än genomsnittet.

I familjer med hög inkomst är skillnaderna ännu större, 6,2 procent.

Före skolans kommunalisering låg brytpunkten för en klasstorlek vid 30 elever. Om en skola hade 31 elever i samma årskurs bildades två klasser, om det fanns 61 elever bildades tre och så vidare.

Det kan alltså skilja mycket på storlekarna beroende på vilken sida om brytpunkten de olika skolorna hamnat.

Huvudresultatet i studien är alltså att klasstorleken inte bara påverkar skolresultaten utan också hur det går för eleverna senare i livet, mätt i lön. Och det ger en samhällsekonomisk vinst.

- Huvudargumentet för mindre klasser är att det ska bli mer lärartid för varje elev och att risken för störning minskar, säger Björn Öckert.

Det betyder inte att klasstorleken ensamt bestämmer hur bra det går i skolan, fortsätter han. Att banta klasstorlekarna, men samtidigt fylla på med många oerfarna lärare skulle motverka en del av de positiva effekterna.

- Mitt huvudbudskap är att resurser i skolan spelar roll. I debatten hör man ibland att det som spelar roll är kvaliteten på lärarna. Men bägge delarna spelar roll, säger Björn Öckert.

Björn Öckert och hans kolleger kan inte svara på vad som är den optimala klasstorleken. Det har ingen forskning kunnat ringa in, påpekar han. Han är heller inte säker på att det skulle behövas nationella riktlinjer för hur stora dagens skolklasser får vara.

- Trots att det inte finns ett officiellt riktvärde har den genomsnittliga klasstorleken inte ändrats nämnvärt de senaste 20-25 åren. Det kanske finns naturliga begränsningar i hur stora klassrum man kan ha, säger Björn Öckert.

Han syftar på urvalsundersökningar om klasstorlekar som gjorts i samband med internationella kunskapsmätningar. Enligt dessa har en svensk fjärdeklass i snitt 23 elever, en siffra som gällt sedan början av 90-talet.

De elever som följts i studien är i dag i åldern 30-45 år.