I Sverige lider var tredje kvinna och var sjätte man över 70 år av benskörhet, en sjukdom som hittills kopplats till brist på kalcium, D-vitamin och fysisk träning.

Nu har forskare vid universitet i brittiska York kommit fram till att den mindre kända vitamin K tycks spela en viktigare roll än man anat för att binda kalcium i skelettet. Resultaten presenteras i den amerikanska forskningstidskriften Archives of internal medicine.

Efter att ha gått igenom 13 större långtidsstudier slår forskarna fast att tillskott av K-vitamin till äldre kvinnor och män visat sig kunna minska risken för lårbensfrakturer med 77 procent. Samtidigt minskade frakturer i ryggen med 60 procent och alla andra frakturer med i genomsnitt 81 procent. Allra bäst blev effekten av den variant av vitamin K2 som kallas MK-4.

– K-vitamin är i allra högsta grad intressant i samband med bentäthet. Först kommer kalcium och D-vitamin men sedan kommer faktiskt K-vitamin, säger Östen Ljunggren, professor i benmetabolism vid Akademiska i Uppsala.

Han deltog i den granskning av behandlingen av benskörhet som statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, gjorde 2003.

– Vi tittade på detta redan då och fann det oerhört intressant. Det nämns också, men bara på några rader, i rapporten. Litteraturen på området börjar bli ganska stor men vi ansåg att det behövs fler behandlingsstudier på kaukasier innan man kan fundera på att ändra rekommendationerna.

Några sådana studier pågår dock inte.

– Nej, sådana studier är dyra att genomföra och det här är inget område som lockar med patentmöjligheter, säger Östen Ljunggren.

Nästan alla studier har hittills gjorts i Japan, även om Östen Ljunggren nämner att franska resultat pekat i samma riktning.

Det japanska intresset grundas i att man i den traditionella rätten natto, som baseras på fermenterade sojabönor, har ett mycket högt innehåll av vitamin K2.
Enligt Wulf Becker, professor på Livsmedelsverket, är även gröna bladgrönsaker och inte minst broccoli bra källor till K-vitamin om än inte fullt i klass med japansk natto.

– Ofta har man experimenterat med väldigt stora tillskott av K-vitamin som mer har relevans för medicinsk behandling, men man har även sett indikationer vid betydligt lägre doser. Hittills har vi bedömt att det behövs fler studier för att ändra kostråden, säger Wulf Becker.

Fler studier behövs också för att säkert reda ut eventuella skillnader mellan de olika varianter som finns av K-vitamin. Olika studier har pekat ut två varianter av K2 som särskilt bra för benhälsan: MK-4 och MK-7.

K-vitamin är annars mest känt för att bidra till att blodet koagulerar, svårläkta sår kan vara ett tecken på relativt långt gången brist. De som behandlas med blodförtunnande medicin efter blodproppar ska vara noga med ett jämt intag så att inte effekten av läkemedlet motverkas. Däremot anses inte K-vitamin i höga doser kunna orsaka blodproppar.

Kalciumrik kost och fysisk träning brukar framhållas som två avgörande faktorer för att motverka benskörhet. Men för att skelettet ska lagra kalcium behövs även D-vitamin som bland annat bildas i huden då den träffas av solljus. Den rekommenderade dagsdosen för D-vitamin skrevs nyligen upp med 50 procent just för att motverka benskörhet.