En för tidigt född 3,5 månader gammal flicka avled på Astrid Lindgrens barnsjukhus den 20 september 2008 sedan en fortsatt livsuppehållande behandling bedömts som utsiktslös. 24 dagar efter att flickan avlidit togs ett blodprov som visade en hög koncentration, 20 till 50 gånger den normala dosen, av narkosmedlet tiopental.
Men hur fick flickan den höga dosen i sig? Vem eller vilka gav den? Och varför är den inte dokumenterad?
Det är grundfrågorna i fallet med den dråpmisstänkta läkaren. Nu har chefsåklagare Peter Claeson avslutat förundersökningen och beslutat att delge materialet till parterna, försvarsadvokat Björn Hurtig och föräldrarnas målsägarbiträde, advokat Peter Althin.
– Jag lutar åt att åtala, annars hade jag lagt ned förundersökningen, säger chefsåklagare Peter Claeson.
Att en åklagare inte åtalar efter att ha delgett försvaret förundersökningen är mycket sällsynt. Claeson betecknar bevisläget som gott. I förra veckan hölls ett slutförhör med den brottsmisstänkta läkaren. Hon förnekar brott.
Claeson anser sig ha fått stöd av Socialstyrelsens rapport nyligen där ett av utlåtandena pekar på att flickan fick i sig den dödliga dosen tiopental strax innan hon avled.
Personal vid sjukhuset har hörts som vittnen. Ett av dem, en undersköterska, belades tidigt med yppandeförbud, en särskild tystnadsplikt, av åklagaren. När Socialstyrelsen ville höra henne inför sin rapport sa hon nej med hänvisning till förbudet.
Undersköterskan kan vara ett nyckelvittne för åklagarsidan. Peter Claeson vill inte kommentera hennes vittnesmåls tyngd.
Hur mycket av vad undersköterskan sagt i förhören har då försvaret fått ta del av?
– Någon eller några uppgifter, säger Björn Hurtig.
Är det uppgifter som kan spela en avgörande roll i en rättegång?
– Vad hon har sagt kan spela en roll, men inte direkt avgörande. Jag är inte rädd för hennes uppgifter, säger Hurtig.
Han säger att slutförhöret med läkaren inte gav något nytt utan att samma frågeställningar som under häktningsförhandlingen kom upp.
– Detta blir ett bevismål, det är där skon kommer att klämma. Här måste man gå in på koncentrationshalter och mätmetoder och vem som gjort vad.
I sitt försvar kommer Hurtig att föra fram alternativa förklaringar till den höga halten tiopental i flickans kropp och kalla medicinska experter som stöder dessa förklaringar. Åklagaren å sin sida kommer att kalla experter som underbygger hans påståenden.
Beskedet om att chefsåklagare Claeson skulle delge förundersökningen fick Björn Hurtig i torsdags.
– Vi har varit inställda på att det ska bli åtal. Min klient blev förstås ändå besviken, hon hävdar ju sin oskuld och rättegången kan bli jobbig.
– Men hon är stark och hon kommer att klara detta.
Nu väntar en tid då Björn Hurtig och föräldrarnas målsägarbiträde, advokat Peter Althin, kommer att nagelfara förundersökningen. Hurtig kommer att försöka hitta blottor, kanske begära nya utredningsåtgärder.
– Arbetet kommer att ta flera månader. Det här blir ett svårt mål för domstolen.
Åtalet och den därpå följande rättegången kommer att dröja till en bit in på nästa år. Och den förhandlingen kan redan nu betecknas som kommande svensk rättshistoria.
