Hjärtinfarkt, njursvikt och amputationer drabbar människor redan i 30-årsåldern
– om de varit överviktiga som barn. Även åldersdiabetes ökar dramatiskt bland barn och unga.
Åldersdiabetes i tidig ålder bäddar för ett spektrum av sjukdomar och sjukliga tillstånd i vuxen ålder.
I Sverige där nu vart fjärde barn väger för mycket vill läkare börja hälsotesta överviktiga barn i riskzonen för åldersdiabetes. Redan har minst 40-talet svenska barn insjuknat och antalet befaras stiga snabbt om inte fetmaepidemin hejdas. Det är utvecklingen i USA ett paradexempel på.

– Antalet fall av åldersdiabetes ökar astronomiskt bland överviktiga barn och tonåringar i USA. Vi har nu fler barn som får diagnosen åldersdiabetes än ungdomsdiabetes. Fortsätter den trenden kommer hela sjukvårdssystemet rasa samman om tio år. Det ser vi tydliga tecken på redan nu, säger David Ludwig, professor i pediatrik vid Harvard University och chef för fetmakliniken vid Barnens sjukhus i Boston.
– Vad vi nu börjar se hos 30-åringar är sådant vi normalt brukar se hos 60-åringar, sa han i en intervju med SvD i samband med Jerring symposiet på Södertörns Högskola nyligen.
Vad han syftar på är resultatet av de första uppföljningarna av överviktiga tonåringar med typ-2 diabetes som nu börjar komma upp i 30-års åldern.

Det är i de grupperna forskarna nu börjar se sjukdomar och skador som hittills bara drabbat åldrande människor som länge levt med typ-2 diabetes. Framför allt handlar det om hjärt-kärlsjukdomar men även njurpåverkan, ögonskador och nervskador som tvingat fram amputationer.
– Övervikt i tidig ålder är en enorm belastning för hela kroppen, det hormonella systemet, hjärta, lungor, matsmältning och njurar. Hela kroppen tar stryk av fetman, framhåller han.
Särskilt allvarligt är det alltså för barn som tidig får diagnosen åldersdiabetes.
Utvecklingen går åt samma håll i Sverige.

För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig, i dag är det var fjärde. Bland tonåringar är andelen feta och överviktiga ännu högre.
– En illavarslande trend som måste brytas, säger professor Johnny Ludvigsson, barnläkare och diabetesexpert på Universitetssjukhuset i Linköping.
Han leder det så kallade ABIS-projektet som kartlägger viktutvecklingen bland 17 000 förskolebarn i sydöstra Sverige. Under tio år har den genomsnittliga kroppsvikten för skolbarn ökat med ett halvt kilo per år.
Nu vill han gå vidare och hälsotesta de överviktiga barn han funnit för att se vilka som riskerar att drabbas av diabetes.
Det gäller både typ-1 och typ-2 diabetes. Snabb viktökning i unga år ökar nämligen också¨risken för den farligare, mer insulinberoende varianten av diabetes, typ-1.

– Tidig diabetes är allvarligt. Det kan ge svåra kärlskador med risk för stroke och hjärtinfarkt redan i 30–40-årsåldern, säger Johnny Ludvigsson.
Claude Marcus, professor och chef för överviktkliniken för barn på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge håller med.
– Hälften av våra ungdomar här på kliniken, cirka 200 stycken, har det så kallade metabola syndromet. Det är både ett förstadium till åldersdiabetes och en egen självständig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar. I syndromet ingår bukfetma, förhöjda blodfetter, förhöjt blodtryck och insulinresistens.
Claude Marcus är oroad över utvecklingen. Särskilt bekymmersamt tycker han det är att fetmaepidemin går så lågt ner i åldrarna.
– Prognosen för en överviktig sjuåring är dålig, åtta av tio förblir överviktiga när de kommer upp i vuxen ålder, säger han.

Även han vill aktivt leta efter barn i riskzonen för diabetes, överviktiga barn med föräldrar som har sjukdomen.
Han tror det går att bromsa fetmaepidemin men säger att det kräver en totalt attitydförändring, ungefär som med rökningen.
– I dag går allt firande genom munnen. Här måste vi tänka om totalt.
Claude Marcus vill ha bort fredagsmyset med chipspåsen och stärka föräldrar rätt att säga nej och sätta gränser.
– Barn måste inte äta hela tiden för att vara lyckliga.

Han säger nej till straffskatt på onyttigheter som läsk och chips. Det skulle lätt uppfattas som moraliserande, befarar han. Däremot skulle han gärna se att momsen togs bort på frukt, grönsaker och fullkornsprodukter. I dag är det alldeles för dyrt att leva nyttigt, anser han.