Ungefär 11 000 misstänkta fall av våld och övergrepp mot barn polisanmäls varje år. Bara var femte anmälan leder till åtal.

När ett misstänkt övergrepp uppdagas riskerar barnen att dras in i en karusell som kan kännas som ytterligare en kränkning: förhör hos polisen, undersökning på sjukhus, möte på socialkontoret.

Tanken med barnahus är att underlätta för barnen genom att istället samla alla berörda myndigheter i samma lokal som dessutom kan göras mer barnvänlig. Sedan 2006 pågår, på regeringens initiativ, försök på sex orter. På torsdagen presenteras utvärderingen som SvD tagit del av. Att det uppfattas positivt av de inblandade, framgår av att samtliga försök blivit permanenta verksamheter, ytterligare fem barnahus har startat och flera är på väg.

– Barnens rättigheter har stärkts, konstaterar utvärderingen som gjorts av rättssociolo­giska enheten vid Lunds universitet.

Barnen bemöts på ett positivt sätt i en barnanpassad miljö. De flesta får någon form av krisstöd. Det hålls oftare barnförhör, görs fler läkarundersökningar och barnen får oftare en särskild företrädare än i andra kommuner som utredarna jämfört med.

Men målet att utredningarna ska bli så bra att fler gärningsmän kan åtalas, har inte uppnåtts. Ungefär var femte anmälan leder till åtal, som i riket i övrigt. Utredningsstiden är också densamma, i genomsnitt fyra månader. Det är inte mätbart högre kvalitet på utredningar och psykosociala insatser.

Forskarna framhåller dock att barnahuset funnits så kort tid att säkra slutsatser om effekterna är svåra att dra.

De efterlyser bland annat tydliga riktlinjer för att barnahusen ska bli mer likvärdiga, att även barn som bevittnat våld ska tas emot och att föräldrarna ska stödas mer.