Närproducerat ger en besk eftersmak efter ett besök hos blåbärsplockarna i skogen utanför Mehedeby. Tältlägret där hundratals bärplockare bor ser ut som en mix av ett flyktingläger och Hultsfredsfestivalen.

På ett lerigt hygge står klungor om tält som skyddas med gröna presenningar, här finns eldstäder och pyntade campingbord och kläder hänger på tork – det har varit en blöt sommar.

I flera läger i trakten bor runt 500 bärplockare, de flesta bulgarer, under extremt enkla förhållanden utan toaletter och rinnande vatten.

De gillas inte av alla. Natten till i går dök ett antal svenska unga män upp och skrämde många. De jagades bort.

Dotoshko, 1 år, smaskar nöjt i sig en chokladbit. Mamma Natalia, 24, jobbar hårt för att han ska ha det bra i lägret.

– Vi kunde inte sova i går, vi var rädda. Det är ju småbarn här.

Natalia tycker att vardagen med bebisen i tältlägret fungerar, men förhållandena är självklart mycket enkla. Hon är kvar här när de andra är ute och plockar bär. Ibland tar de skydd i bilen när det ösregnar.

Många som bor här har hus i Bulgarien, men krisen i Europa har drivit dem hit för att få en inkomst. De lockas även med stora pengar, som få lär få i år när blåbären sinar.

–Vi har kommit hit för att vi inte har några jobb i Bulgarien. Vi är bara här för att plocka bär, säger Natalia.

De senaste dagarna har ett tiotal bulgariska bärplockare kontaktat ambassaden i Stockholm. De flesta av dem har bett om hjälp med hemresa, men flera är även i behov av mat.

–Många av dem är väldigt fattiga. Vi hjälper dem att komma i kontakt med släktingar, som kan betala för deras flygbiljetter. Det är ovanligt många som har rest till Sverige för att jobba i år, säger ambassadrådet Tatiana Petrova.

Bärplockarnas situation är inte unik. Efter att Migrationsverket hade fått ett stort antal rapporter om att bärplockare utnyttjats ändrade myndigheten förra året sina riktlinjer för personer, som kommer till Sverige från ett land utanför Europa. För att en bärplockare ska få arbetstillstånd numera krävs att företaget, som ska anställa personen i fråga, uppfyller en rad krav. Företagsledningen måste kunna visa löneutbetalningar, bankgarantier, samt lönegarantier vid dålig bärskörd.

Men för EU-medborgare gäller helt andra regler. Personer från EU-länder behöver inget arbetstillstånd, och myndigheterna gör i praktiken inga kontroller alls. Det medför att en bärplockare från Thailand är garanterad minimilön, medan en bärplockare från Bulgarien inte har några garantier alls. Enligt Nina Johansson, expert på Migrationsverkets arbetstillståndsenhet, vänder nu oseriösa företag, som inte klarar kraven för arbetstillstånd, i stället sina blickar mot EU-länder.

–Företag som anlitar bärplockare från länder utanför Europa har blivit mer seriösa. Men när det gäller EU-länder har vi inga kontrollmöjligheter, säger Nina Johansson.

LO riktar nu kritik mot att bärplockare från EU-länder inte har samma rättigheter som andra, och vill införa en ny lag med så kallat solidaransvar. Det betyder att om en arbetsgivare inte sköter sina åtaganden, till exempel vad gäller lön, övergår ansvaret till företaget som har köpt tjänsten.

–Många företag försöker i dag medvetet locka till sig EU-medborgare eftersom de kan komma hit utan att de går att kontrollera. Det är uppenbart att företag har satt detta i system, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO.

Flera som SvD talar med säger dock att de inte har kommit hit genom organiserade resor, utan åkt hit själva efter att de hört om pengarna i blåbärsskogen. Men i år är bären som de på nätterna levererar ”borta vid rondellen” till uppköparen få.

Darko Grujic, 25, har varit här i tre veckor och ska åka hem till Serbien.

–Folk åker, det finns inte så mycket blåbär. Det här är min första – och sista – gång i Sverige. Jag hörde att man kunde tjäna 5000 euro på två månader, säger han och ler uppgivet.

Han öppnar sin magväska och visar upp en tjugolapp och en enkrona.

–Det är allt jag har kvar.