Sedan två veckor är det svenska Flygvapnet varje dag i luften över Libyen. Över 40 uppdrag har genomförts från basen i Sigonella på Sicilien. Men endast det allra första passet den 7 april skedde för att handgripligt patrullera FN:s flygförbudszon över Libyen.

–Nu är det spaning som är efterfrågat, säger flygförbandets chef på Sigonella, överstelöjtnant Stefan Wilson till SvD.

Därför har Sverige inom den Nato-ledda koalitionen fått rollen att leverera spaningsbilder över mål i Libyen. Uppdragen ges av Nato som anger måltyp och område. Gripenplanen flyger då in över stridsområdena längs Libyens kustlinje mellan Tripoli och Misrata. Flygningen sker under två–fyra timmar på minst 7000 meters höjd för att inte träffas av Gaddafiregimens luftvärn.

–Vi tar hotet från marken mot oss på största allvar, förklarar Stefan Wilson som uppger att regimen fortfarande kan ha kvar såväl luftvärnsrobotar och helikoptrar som flygplan.

Numera lyfter en rote om två Gripenplan för spaningsuppdrag två gånger per dag. Under buken bär planen en avancerad spaningskapsel som vid varje flygpass tar tusentals digitala bilder av mål på marken. Så fort planen landat tar svensk personal hand om bilderna och tolkar resultatet. Inom två till fyra timmar har rapporterna sänts vidare in i Natos kommandokedja där svenskarna blivit uppskattade.

–Jag har aldrig varit med om maken till positiv respons. De är väldigt nöjda, främst med kvalitén på bilderna men också över våra rapporter och hur snabbt de får dem efter landning. Sverige utgör spetsen i koalitionen när det gäller spaning just nu, berättar Stefan Wilson.

I norra Libyen sker hela tiden en katt- och råtta-lek mellan FN-koalitionens flygplan i luften och Muammar Gaddafis förband på marken.

–De försöker anpassa sin taktik genom att kamouflera sina system med nät, bakom skjul eller gömma dem i soptippar. Eller också grupperar de förbanden så att de är svåra att upptäcka – men det har vi gjort, säger Stefan Wilson.

Den svenska insatsen har samtidigt flera begränsningar. FN:s mandat för Libyeninsatsen omfattar en flygförbudszon, skydd av civilbefolkningen och ett vapenembargo. Enligt riksdagens beslut ska Sverige endast delta i flygförbudszonen. Att det därmed inte kan bli tal om några anfall från svenska plan mot marken för att skydda civila har stått klart från början.

Men för Gripenförbandet innebär det snäva svenska mandatet en ny, hittills okänd begränsning. De svenska flygförarna har inte uppgiften att spana mot diktatorn Gaddafis markförband som nu angriper bland annat staden Misrata.

–Vi har bara mandat att upprätthålla no-fly-zone. Vi spanar på flygbaser, radaranläggningar, luftvärnssystem och funktioner kopplade till dem. Vi får bara uppdrag att spana på det som hotar flygförbudszonen, klargör Stefan Wilson.

Om svenskarna ser markförband rapporteras detta som så kallad överskottsinformation, men de får inte flyga efter det.

–Det kan vara så att det kring ett luftvärnssystem kan finnas en stridsvagn och då rapporterar vi den också. Om vi ser en stridsvagnskolonn så går vi inte efter den, för det ingår inte i vårt mandat, förklarar Stefan Wilson.

Men om ni upptäcker stridsvagnar som omringat en by och börjat en massaker, då rapporterar ni väl det?

–Ja, det gör vi. Men vi letar inte aktivt efter sådant, svarar Stefan Wilson.

Hur den Nato-ledda koalitionen använder de uppgifter som Gripenplanen samlar in har Sverige inte kontroll över. Orsaken är att Sverige inte deltar i skyddet av civilbefolkningen och därmed är vi också exkluderade i den process inom Natos kommandokedja där mål på marken väljs ut.