–Det finns en gräns för hur få vårdplatser vi kan ha, men visst går det att effektivisera sjukvården ännu mer. Patienten blir inte frisk av att ligga i en säng utan av att få rätt behandling, säger Göran Stiernstedt, avdelningschef för vård och omsorg på SKL, Sveriges kommuner och landsting.
Men såväl Socialstyrelsen som Läkarförbundet befarar att neddragningen har gått för långt. I vilket fall kan den inte fortsätta.
I en färsk SKL-rapport redovisas de stora förändringar som svensk sjukvård gått igenom de senaste 30–40 åren – och vilka de största utmaningarna är. Mycket handlar om akutsjukvården som har förändrats radikalt från långt över 100 akutsjukhus till nästan en halvering. Samtidigt har fem av sex sjukhussängar dragits in och den utvecklingen saknar motstycke internationellt. I Sverige finns nu 2,1 vårdplatser per 1000 invånare. Det kan jämföras med Tysklands 5,7 platser.
Det är tack vare den medicinska utvecklingen som sjukvården har blivit så mycket effektivare, liksom att vården alltid varit duktig på att snabbt introducera det nya. Trots allt färre vårdplatser är det faktiskt fler patienter som läggs in på sjukhus nu än för 20 år sedan och hemligheten är att vårdtiderna kunnat kortas med ungefär 25 procent.
Medelvårdtiden för ett vårdtillfälle har sjunkit från i genomsnitt åtta dagar till sex dagar.
Den numera självklara dagkirurgin, den utbyggda primärvården och öppenvården är några förklaringar till avlastningen på sjukhusen. Men också att allt fler kan vårdas i hemmet eller med virtuell vård.
Befolkningsökningen och att andelen riktigt gamla ökar lär utsätta sjukvården för prövningar, men Göran Stiernstedt tror ändå att fler vårdplatser kommer att tas ur drift.
Av dagens drygt 60 akutsjukhus kan säkert 20 procent stängas de närmaste 20 åren. Men då måste fem utmaningar klaras av:
1 Bra flöden där patienten snabbt kommer till rätt vårdnivå.
2 Vettiga strukturer där bassjukvård finns nära patienten medan den högspecialiserade vården koncentreras till några få ställen.
3 Storsatsning på fungerande ambulanstransporter.
4 Bättre samverkan mellan kommuner och regioner.
5 Högre vårdkvalitet och bättre patientsäkerhet.
–Det mesta jobbar vi med men när det gäller transporterna är läget väldigt eftersatt i Sverige. Det är högt tid att bygga ut en flotta med ambulanshelikoptrar som täcker in hela landet på ungefär samma sätt som Norge. Svensk vårdpolitik har mest handlat om vårdgarantier, men det berör ju bara den planerade vården. Nu behöver vi få ett fokus på akutvården istället, säger Göran Stiernstedt.
Frågan är om den svenska jakten på vårdplatser har gått för långt. Politiskt anser man inte det bland allianspartierna, förutom hos Kristdemokraterna som historiskt har kämpat för fler vårdplatser. Hos de rödgröna verkar uppfattningen vara att det finns för få vårdplatser.
–Om överbeläggningar är ett permanent problem på sina håll måste vi se över situationen, säger Ylva Johansson (S).
Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm höjer också ett varnande finger.
– Det är inte okej när patienter får ligga i korridorer, sköljrum eller kvar på en brits på akuten för att alla sjukhussängar är upptagna. Vi vet också att en del åker jojo, in och ut på sjukhuset. Patienter skrivs ut för tidigt och kommer sedan snart tillbaka, det är varken optimalt eller patientsäkert, säger Lars-Erik Holm.
Nyligen har han låtit Socialstyrelsen utdöma ett vite på 500000 kronor för Karolinska universitetssjukhuset som vid en kontroll hade betydande överbeläggningar som ansågs bero på att man hade för få vårdplatser. Han förvarnar om tuffa tag och fler nedslag på andra sjukhus i‑landet.
På Karolinska i Huddinge har man just nu överbeläggningar på de flesta avdelningar med tanke på att bemanningen minskar på sommaren.
–Den här sommaren är värre än förra, då hade vi en snittvårdtid under 1,5 dygn. I år har vi patienter som legat i 8–10 dagar, säger Susanne Bergenbrant Glas, enhetschef på akutkliniken.
Resultatet blir en hårt pressad personalstyrka, patienter som riskerar att skickas hem tidigare än normalt, samt att man tvingas kalla in extrapersonal som egentligen har semester.
Trots genomförda omfördelningar, effektiviseringsprogram och minskade väntetider är man i‑Stockholms län i behov av fler vårdplatser för att möta den ökande befolkningen, menar chefsläkare Svante Baehrendtz.
–Vi behöver 200 vårdplatser till i Stockholmsregionen. På sikt behöver vi i storleksordningen ett sjukhus till, motsvarande 500 vårdplatser av olika karaktär.
Detta oavsett slimmade, effektiva vårdkedjor.
–Dagens vårdtid på i 2,1 dygn är historiskt lågt. Kortar man för mycket kommer patienterna tillbaka, det finns en gräns.
