Träbadkaren, eller badtunnorna som branschen kallar dem, lanseras som en enkel väg till njutning och mysiga stunder i trädgården. Men i augusti drabbades en kvinna utanför Södertälje av en dödlig kolerasmitta under ett bad.
- Hon hade smärta och rodnad på benen, feber och lågt blodtryck, säger Sven Löfdahl, chefsmikrobiolog på p3-laboratoriet vid Smittskyddsinstitutet (SMI).
Efter flera olika antibiotika- behandlingar fick läkarna på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge bukt med infektionen, uppger SMI:s tidning ”Smittskydd”.
- Sjukdomsförloppet är snabbt. Hade hon inte fått vård i tid, hade hon kunnat dö av blodförgiftningen som uppstod när bakterien trängde in i blodet.
Bakterien heter på forskarspråk Vibrio cholerae. Den tillhör kolerasläktet, men är skild från den mest kända koleratypen som brukar ge kräkningar och diarréer.
- Också den här varianten är dödlig. Den ger ofta kraftig klåda och hudproblem. Det unika med kvinnan är att hon har smittats genom huden och inte genom skaldjur eller
förorenat vatten som hon fått i sig, uppger Thor-Axel Stenström, chefsmikrobiolog vid SMI:s vatten- och miljösektion.
Det finns ett 50-tal återförsäljare av träbadkar i Sverige. Enligt Mark Gebel, marknadansvarig på företaget Allt inom utebad AB, exploderade marknaden för drygt två år sedan när ett tv- program lät Martin Timell bygga ett kar.
- Då nämndes inget om riskerna. Också inredningstidningarna vill ha mysiga bilder utan att säga att man faktiskt kan dö om man missköter ett sådant här bad, säger Mark Gebel.
Han anser att han själv och de andra leverantörerna ska ta på sig ett stort ansvar för att minska riskerna med bakteriespridning, han vill ”ta itu med problemet i tid”.
- Annars kan det bli som i USA på 70- och 80-talen. Först var det en boom när alla ville ha hemma-jacuzzi, sedan kom larm om hygienen och efter det var marknaden i stort sett död.
Den stora faran uppstår när träkaret inte fylls med kommunalt vatten, utan vatten från hav, insjöar eller åar.
El eller ved värmer upp vattnet
till behaglig badtemperatur och bakterierna frodas. Mark Gebel uppskattar att omkring 35 procent av hans kunder pumpar in havs- eller sjövatten i sina kar. Ännu fler bakterier kommer från de badandes kroppar.
- Många badare tycker att 39-40 grader känns perfekt. Det tycker bakterierna också, uppger Thor-Axel Stenström vid SMI.
Den som driver en kommersiell badanläggning måste ha tillstånd från kommunen, installera filtreringsanläggning med vatten- rening och dessutom använda bakteriedödande kemikalier.
Men privatpersoner behöver inte följa några regler alls. Ändå anser Mark Gebel att hygienen kräver att man regelbundet byter slang och vatten, rengör och byter filter, installerar ett reningsverk, använder bakterie- och algdödande kemikalier och mäter bakteriehalten var 14:e dag.
- Det kan verka avskräckande och därför avstår många leverantörer från att informera sina kunder om riskerna, säger han.
SvD har besökt hemsidorna hos landets största leverentörer. Majoriteten framhåller att karet är lättskött,
de flesta nämner inte ens hygienen. ”Hela idén med badtunna är ju att kunna använda den utan el eller kemikalier”, skriver en leverantör.
Michael Ressner ansvarar för Socialstyrelsens råd kring bas-sängskötsel.
- Trä är sämsta tänkbara yta med tanke på hygienen. Materialet har porer där bakterier samlas. Ändå har träkaren blivit allt mer populära under de senaste åren, säger han.
