Några smörgåsar med korv och en tallrik flingor till frukost. Det kan räcka för att ge hela den rekommenderade dygnsdosen av salt. Följ upp med en portion färdigmat till lunch så kan dosen vara dubblad.
Bageribranschen är redan medveten om alla hälsotrender, försäkrar Bertil Löfman, ägare till företaget Europabagarn i Solna. Det doftar ljuvligt från karlsbaderbröden på plåten. Sportbullarna står på jäsning och i trågen blandas degen till de första av dagens 2 000 grekiska lantbröd. Trågaren Tobias Karlsson måttar upp 2,4 kilo salt till den 180 kilo stora degen.

– Det är vårt saltaste bröd. Men vi försöker minska volymen och har i flera år arbetat för att få fram hälsosammare bröd, säger Bertil Löfman.
Sockermängden har krympt. Han har minst 15 matbrödsorter helt utan tillsatt socker, en del dessutom fiberstinna. Nu har fokus hamnat på saltet och det kan bli knepigt.
– Saltet behövs ju också, det lyfter fram smaken. När vi glömde det en gång i lantbrödet smakade det mest mjöl och vatten och blev dessutom svårt att få yta på.
Livsmedelsverket ska nu träffa livsmedelsföretagen för att försöka få till en branschvis nedtrappning av saltet.
– En del större leverantörer av fryst färdigmat har börjat titta på detta men i take away-branschen är nog inte medvetenheten så stor, säger Åke Bruce på Livsmedelsverket.

Olle Melander, vid Lunds universitet, forskar kring saltets effekt på blodtrycket. Han anser att konsumenterna famlar i blindo när de söker mat med låg sälta.
– Det borde vara ett minimikrav att märka alla varor med andel koksalt, precis som fett och kolhydrater, säger Olle Melander.