Det har länge varit känt att kosten påverkar canceruppkomst, liksom att frukt och grönt kan skydda mot flera av dessa sjukdomar. Men vad som är bra och dåligt bland de myriader av ämnen som finns i kosten har inte kunnat fastställas trots intensiva insatser. Flera ”goda” kandidater har fått förkastats som de så kallade antioxidanterna, till exempel A-, E- och C-vitamin och fett. I årtionden har bilden därför förblivit splittrad och osäker.
Nu har den svenska epidemiologen och doktoranden Susanna Larsson vid Karolinska institutet (KI) i Stockholm tagit ett samlat grepp för att analysera sambandet mellan kost och cancer i mage-tarm, det område där skyddet av frukt och grönt visat sig vara starkast.

Hennes slutsats i avhandlingen som läggs fram om några veckor kommer sannolikt att väcka uppseende. Hon slår djärvt fast att en stor del av dessa tumörsjukdomar, som står för cirka 20 procent av alla cancerfall, kan förhindras med ett fåtal förändringar:
”äta mindre ”rött” kött (från ko och gris), mindre
charkuterivaror, mindre socker och dricka mindre läsk.
”öka konsumtionen av grönsaker, frukt, fullkorns- och mejeriprodukter.
”motionera regelbundet, hålla normal kroppsvikt och inte röka.
- Jovisst, säger hon, kanske kan detta uppfattas som provokativt, men jag bygger på befintliga studier och den kunskap som finns. Det viktiga är dessutom att dessa förändringar kan knytas till minskad risk också för hjärtsjukdomar, slaganfall, diabetes och sannolikt fler cancerformer.

I sin avhandling har hon speciellt studerat två ämnen i kosten som kopplats till cancer i magen, nämligen magnesium och B-vitaminämnena B6 och folsyra. Hon har använt två svenska epidemiologiska studier för att försöka hitta samband mellan dessa ämnen i kosten och risken för cancer.
Det handlar dels om den så kallade mammografigruppen där 61 000 kvinnor har utfrågats om sina kost- och livsstilsvanor sedan 1987 och vars sjukdomsutveckling följts, dels om en liknande grupp av 45 000 män i Västmanland och Örebro län som utvärderats på
samma sätt. 805 bland kvinnorna insjuknade i tarmcancer och 135 av kvinnorna och männen i bukspottkörtelcancer. De jämfördes med friska deltagare.
Slutsatsen är att bland dem som hade ett lågt intag av magnesium och B6 i kosten ökade risken att få tjocktarms- och ändtarmscancer och för dem som fick i sig mindre folsyra ökade risken för bukspottkörtelcancer.
- Resultaten ger klara belägg för att livsmedel rika på magnesium och B-vitaminämnen verkligen kan skydda mot dessa cancerformer, säger Susanna Larsson. Så till exempel var tarmcancer 30-40 procent lägre bland dem som åt mest magnesium och B6 jämfört med dem som åt minst.

Hennes analys ger också nya starka belägg för värdet av folsyra, en fråga som stötts och blötts i åratal. Det intressanta är dock att enbart folsyra från kosten och inte kosttillskott gav effekt.
- Vi vet inte orsaken till att kosttillskotten inte tycks fungera cancerskyddande, säger hon. Sannolikt kan det bero på olika sammansättningar av själva folsyran.
Folsyretesen får också
stöd i en så kallad metaanalys som Susanna Larsson gjort där hon sammanställt de sju studier som finns av sambandet mellan folsyra och cancer i matstrupen, magsäcken, bukspottkörteln samt tjock- och ändtarm. Även den analysen gav belägg för att de som äter mest folsyra har bättre skydd mot de undersöka sjukdomarna, utom möjligen magsäckscancer.
I en femte delstudie gjorde hon en likande utvärdering av studier av sambandet mellan charkuterivaror som bacon, rökt skinka och salami och magsäckscancer. Den visat att ökad konsumtion med 30 gram varje dag ökar cancerrisken med 15-38 procent.