Klockan närmade sig lunchtid och Tyresös folkhälsosamordnare Mette Kjørstad såg ett lemmeltåg av elever försvinna från skolan och matsalens kött- och vegoalternativ. Hon bestämde sig för att granska utbudet i grundskolornas närområde. Mer exakt: rita elevernas pommes frites-kartor. Hur långt var det att gå till närmaste portion pommes frites?
Hon valde ut Tyresös mer välbärgade område, Trollbäcken och Kumla skola, och jämförde det med skolområdet med invånare med lägst inkomster, Centrumskolorna. Till hjälp tog hon ett geografiskt informationssystem som prickade in alla matställen inom en kilometers radie. I centrum fanns inte överraskande mer än tre gånger så många kaféer, restauranger, gatukök och kiosker alldeles i närheten.
Och Mette Kjørstad kunde dra slutsatsen: hur eleverna äter i skolan påverkas av var skolan ligger.
Skolmaten är ett häftigt omdebatterat ämne och i våras sattes skolmatens kvalitet för första gången på pränt i regeringens förslag till ny skollag. Maten ska vara näringsriktig, heter det.
För varningsklockor hade ringt. Många har börjat ilskna till på skolmatens kvalitet.
I en enkätundersökning som organisationen Skolmatens vänner och LRF gjorde förra året uppskattade ansvariga kommunpolitiker att 12 procent av eleverna hoppade över skollunchen en genomsnittlig dag. När Mette Kjørstad tittade närmare på matvanorna hos gymnasieeleverna i Tyresö upptäckte hon att andelen var mycket högre än så: mellan 30 och 40 procent ratade helt skolmaten.
Vad spelar det då för roll? Stor, säger alla i mun på varandra men eftersom Sverige tillsammans med Finland är ensamma om att servera avgiftsfri skolmat till grundskoleelever finns väldigt lite internationell forskning på sambandet skolmat – skolprestationer. Den biovetenskapliga fakulteten vid Köpenhamns universitet kom i maj med en rapport som sammanfattade gjorda studier. Och flera undersökningar pekar på ett faktiskt samband mellan kosten och barnens förmåga att uppfatta, bearbeta och minnas information.
Framför allt är frukosten avgörande. Den ska stå för nära en fjärdedel av dagens energiinnehåll och inte innehålla för mycket snabba kolhydrater som socker och vitt bröd.
Det fanns också ett annat samband: barn och unga som inte äter frukost hoppar oftare över lunchen eller fortsätter dagen med osundare alternativ.
Litet hårddraget kan man alltså säga att skolans läge på pommes frites-kartan kan få betydelse för betygen.
I Tyresö centrum lockade gatuköket med ”pommes frites 5 kronor”. I den konkurrensen kan skolmaten vara aldrig så lagstadgat näringsriktig.
När Skolmatens vänner frågade 4 000 elever om skolmaten svarade mer än varannan att de måste stressa med maten. Fyra av tio uppgav att de inte kunde prata med varandra vid bordet utan att skrika.
Kanske är det dags för skolorna att konkurrera ut gatuköken med det som många elever efterfrågar: en soft lunchpaus.
