Efter Uppdrag gransknings avslöjande om hur gammal köttfärs märkts om och försetts med senare bästföredatum i fyra Ica-butiker har ett pärlband av rapporter strömmat in från landets livsmedelsinspektörer, senast från Uppsala.

En följd av vinterns ivriga bakteriejakt är att många butiker helt gett upp den lokala hanteringen och att deras kunder alltså inte längre kan köpa nymald köttfärs. Istället får de fryst kött eller färs som packats i modifierad atmosfär vid ICA:s centrallager i Västerås som servar hela landet. Då är hållbarhetstiden plötsligt förlängd till fem dygn, lågt räknat. I gengäld ska den strikta hygienen borga för att ingen oönskad bakterie får fäste, i annat fall kan ju många bli sjuka istället för, ja, hur många är det egentligen?

Konsumentorganisationen Sveriges konsumenter i samverkan menar att det är dagens märkningsregler som bäddat för fusket. Om man istället inför en 24-timmarsregel och märkning med klockslag så skulle handlarna slippa slänga utmärkt kött på sophögen bara för att klockan slagit midnatt.

För två år sedan kunde SvD berätta om hur forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet funnit att biffkött från djur som betat gräs och örter kraftigt höjt andelen av de hälsosamma Omega-3-fettsyrorna, inklusive EPA och DHA som annars är mest känt från fiskolja. Med inslag av traditionellt spannmålsbaserat kraftfoder försämrades fettbalansen snabbt. Samtidigt vittnade flera uppfödare om hur de stora kedjornas stordrift med väldiga centrallager gjorde det närmast omöjligt att distribuera och få betalt för köttvaror som var lite godare, lite hälsosammare och lite snällare mot djuren.

När flera bakteriehukande handlare går över till centralpackade charkvaror begränsas konsumenternas möjlighet att kunna köpa kött från naturbetare. Istället slår pendeln tillbaka mot en typ av stordrift som bland annat FN:s jordbruksorganisation FAO pekat ut som starkt bidragande till utsläppen av växthusgaser.

Så sent som i går levererade Greenpeace en ny rapport: ”Cool farming: Climate impacts of agriculture and mitigation potential” där köttproduktionen framhålls som den näst viktigaste direkta källan till växthusgaser inom jordbrukssektorn. Det är visserligen inte alldeles självklart, enligt rapporten, att klimatpåverkan blir mindre av lokalproducerade naturbetare, även om djuren alldeles säkert mår bättre. Men storskaligheten skapar ett slags fiktivt lågpriskött som starkt bidrar till den klimatpåverkande överkonsumtionen.

Janne Josefssons lovvärda journalistiska avslöjande av fusket kan alltså i slutänden bidra till att vi serveras mindre hälsosamt kött som dessutom smakar sämre, och till fler köttransporter som hotar klimatet.