I dag är möjligheterna till hemlig teleavlyssning omgärdade med starka krav. Brottet måste vara grovt och kunna ge minst två års fängelse.
Dessutom godkänns avlyssningen alltid av en domare. Från och med i höst har den misstänkte hjälp av ett offentligt ombud.
Därtill måste avlyssningen alltid ha koppling till en brottsutredning: det ska finnas en misstanke om ett konkret brott och en förundersökning måste pågå.

Under 2002 beviljades 533 fall av hemlig telefonavlyssning. Det var den högsta siffran på tio år. Sju fall av tio rör narkotikabrott, och i genomsnitt avlyssnades en misstänkt i 38 dagar.

I mindre än hälften av fallen hade avlyssningen betydelse för förundersökningen.
i Måste godkännas av domare
Det ska bli lättare för Säkerhetspolisen, Säpo, att avlyssna misstänkta brottslingar. Justitieminister Thomas Bodström vill att misstänkta grova brottslingar ska kunna avlyssnas också i brottsförebyggande syfte. Så kallad preventiv avlyssning ska tillåtas innan brotten begås, säger han till SvD:
- Om
Säkerhetspolisen ska kunna förebygga brott så måste man kunna agera innan det begås. Det går inte att vänta tills brotten har begåtts och därefter få tillstånd till telefonavlyssning. Därför vill vi ge en möjlighet till avlyssning även i preventiva syften, säger Thomas Bodström.

Exakt hur ett sådant förslag ska se ut ska inom kort utredas av Justitiedepartementet. Den här förebyggande telefonavlyssningen ska kunna användas när den öppna polisen eller Säpo misstänker särskilt grova brott, främst från nynazister, terrorister och den organiserade brottsligheten.
- Detta är en helt ny ordning, det ska man inte sticka under stol med. Men vill man förebygga brott så måste man ha redskap, säger Thomas Bodström.
Säkerhetstjänstkommissionen kunde i sin stora utredning om övervakningen under Kalla kriget konstatera att Säpo lyssnat extremt mycket på oskyldiga och i praktiken använt avlyssning i preventivt syfte. För att få tillstånd använde sig Säpo av en gammal brottsrubricering om olovlig kårverksamhet, ett
brott som ingen dömts för på mycket länge.
Vilken misstankegrad som ska krävas för att den förebyggande avlyssningen ska användas kommer nu att utredas.
- Men det ska ju finnas gränser för det. Det ska finnas en misstankegrad om att ett brott kommer att begås, det måste vara allvarlig brottslighet, och den avlyssnade ska ha ett offentligt ombud, säger Thomas Bodström.

Johan Pehrson (fp) är ordförande i Justitieutskottet. Han säger att han inte vill ha ”en allmän fisketur i brottsliga grupperingar”, men är beredd att pröva preventiv avlyssning:
- Det måste finnas en ordentlig inramning. Jag har inte sett något konkret förslag men jag vill ha väldigt, väldigt tajta skrivningar. Det ska vara synnerliga skäl, brottskatalog och ett högt ställt straffvärde, säger Johan Pehrson.
Men åsikterna om den preventiva avlyssningen går isär. Andra är mer kritiska. Chefs-JO Mats Melin menar att det finns en svår avvägning mellan effektiviteten i brottsbekämpningen och rättssäkerheten. Och någon preventiv avlyssning vill
han helst inte se med hänsyn till den enskildes integritet. Han vill gärna se ett förslag, ”men som utgångspunkt anser jag att det inte bör komma ifråga”.
- Jag är utomordentligt tveksam till att göra avsteg från regeln och tillåta att man sätter effektivitetshänsynen före rättssäkerheten när det gäller att utreda ett brott som man antar kommer att begås, säger chefs-JO Mats Melin.

Också Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är tveksam:
- Principiellt är jag motståndare. Men det finns alltid en avvägning mellan effektiv brottsbekämpning, rättssäkerhet och den enskildes integritet, säger Anne Ramberg.
Förre chefs-JO Claes Eklundh är ännu mer skeptisk till preventiv avlyssning. Han menar att det ”är väldigt svårt att förena med grundlagen”.
- Här börjar det ju bli väldigt diskutabelt. Det urholkar grundlagsskyddet på ett oacceptabelt sätt, säger Claes Eklundh.