Att personal i kommuner och landsting ges möjligheten att ta över verksamhet och driva den vidare i privat regi har blivit allt vanligare i svenska kommuner. Men efter att två rapporter, den ena från Statskontoret, slagit fast att förfarandet är olagligt har frågan nått EU-kommissionen. Efter klagomål har kommissionen nu vänt sig till medlemsstaten Sverige med frågor.
– EU-kommissionen har skickat över skrivelser som rör privatiseringsprojekt i ett antal kommuner och i Stockholms läns landsting. Vi har skickat vidare skrivelserna till kommunerna och bett om kommentarer, säger Magnus Lindbäck, departementssekreterare på Näringsdepartementet.
Om kommissionen efter utredning kommer fram till att Sverige brutit mot konkurrenslagstiftningen, riskerar Sverige en stämning i EG-domstolen om inte beslutet följs.
– Det som kan hända är det pinsamma att staten Sverige fälls för fördragsbrott, säger Olle Lundin, docent i förvaltningsrätt vid Uppsala Universitet och författare till Statskontorets rapport.
Runt midsommar damp skrivelserna ner hos de berörda kommunerna Stockholms stad, Upplands Väsby, Täby och Stockholms läns landsting. Frågan gäller om kommunerna snedvridit konkurrensen då 15 kommunala verksamheter inom hemtjänst, skola, förskola och vård har privatiserats och drivs vidare av personalen – så kallad avknoppning. Enligt klagomålen ska det ha skett genom att verksamheterna sålts för billigt, och statstöd som strider mot de EG-rättsliga reglerna betalats ut.
– Kommissionen vill att konkurrensstörningen ska försvinna. Om ett bolag fått överta en gymnasieskola, och skillnaden mellan priset och marknadsvärdet är 10 miljoner kronor, så ska 10 miljoner betalas tillbaka, säger Olle Lundin.
I Täby kommun har uppmärksamheten varit stor efter kommunledningens beslut att knoppa av Tibble gymnasium, ett beslut som kammarrätten bedömt som olagligt. Ärendet blir nu även ett fall för EU-kommissionen.
– Vårt svar är under utarbetande, men det här är inte någon åtgärd som gjorts för att minska konkurrensen. Syftet har ju varit att öka den, säger Mikael Ekelund, kommunjurist i Täby kommun.
Samtidigt säger kommunstyrelsens ordförande Leif Gripestam (M) att kommunen inte känt till att förfarandet var olagligt.
– Vi tog ett beslut som senare visade sig vara oförenligt med lagstiftningen. Vi hade varit tvungna att sälja till högstbjudande, men det har aldrig varit vårt syfte med avknoppningspolitiken, säger han.
I Upplands Väsby har tjugotalet avknoppningar gjorts under mandatperioden. Kommunledningen tycker inte att något fel begicks när tre skolor och tre förskolor överlämnades till personalen i ett nybildat företag, till ett pris av 2,1 miljoner kronor.
–Vi har inte gett något otillbörligt stöd till någon enskild näringsidkare. Överlåtelserna har annonserats i olika medier, säger kommundirektör Björn Eklundh.
Affären är nu anmäld till EU-kommissionen, och ska prövas av kammarrätten. Tills vidare har alla avknoppningar i kommunen upphört.
– Det är oerhört viktigt att frågan avgörs, inte bara för barn och föräldrar, utan för de företagare som gett sig in i det här på de här premisserna.
Om EU-kommissionen kommer fram till att avknoppade verksamheter sålts för billigt kan det bli kostsamt för enskilda företag.
Efter ett beslut av EU-kommissionen 2008 tvingades Konsum Jämtland betala tillbaka det stöd man indirekt fått av Åre kommun när priset på en fastighet blev 4,6 miljoner kronor lägre än vad konkurrenten Lidl var beredd att betala. I Tibblefallet hänvisar kammarrätten till att externa bedömare satt ett marknadsvärde på skolan på 20-40 miljoner kronor. Täby kommun sålde för nio miljoner kronor. Mellanskillnaden kan landa hos företaget Tibble Fristående gymnasium som nu driver skolan. Skolans rektor Maj Dellström vill inte spekulera i vad det kan betyda, men säger att hon vid övertagandet förutsatte att en värdering gjorts på rätt sätt.
– Priset måste ju sättas av den som säljer. Det blir knepigt när förutsättningarna ändras i efterhand, säger hon.
