Forskare vid University of Florida i USA har följt 153 000 barn födda i mitten på 90-talet fram till skolstarten. De fann då att neurologiska problem, koncentrationssvårigheter och beteendestörningar var betydligt vanligare bland barn födda mellan 34:e och 37:e veckan.
Dessa barn som alltså var födda mellan tre och sex veckor före fullgången tid, löpte till exempel 36 procent högre risk att drabbas av lättare utvecklingsstörningar än sina jämnåriga kamrater.
– Vi har tidigare inte trott att vi skulle behöva bekymra oss om dessa barn. Vår studie visar på en signifikant förhöjd risk för utvecklingsstörningar även i denna grupp, säger Steven Morse, ansvarig forskare till tidskriften Pediatrics.
Studien bekräftar motsvarande svensk forskning på området. Senaste åren har flera svenska avhandlingar visat att en relativt hög andel av de för tidigt födda har problem när de ska börja skolan. Slutsatserna bygger bland annat på en uppföljning av alla barn födda under en 15 månaders period med en födelsevikt på under 1 500 gram i sydöstra sjukvårdsregionen.
– Knappt hälften av barnen fick någon typ av problem vid skolstarten. Mest handlar det om koncentrationssvårigheter och låg intelligenskvot, säger Orvar Finnström professor vid barn och ungdomsmedicinska kliniken vid Univeristetssjukhuset i Linköping.
Risken är självfallet högre ju tidigare barnet är fött men även några veckors för tidig ankomst kan alltså ge problem. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att majoriteten av de för tidigt födda faktiskt klarar sig utan men.
Orsaken till att det ibland blir problem kan vara att mamman drabbats av någon typ av infektion under graviditeten, störd näringstillförseln till moderkakan eller händelser i samband med förlossningen.
Den amerikanska studien visar också att denna grupp barn löper högre risk att behöva återvända till sjukhus på grund av olika medicinska problem under spädbarnstiden. Det kan till exempel handla om problem kopplade till andning, reglering av kroppstemperatur eller blodsockernivåer.
