Hittills har det av medicinska skäl varit totalförbjudet för denna grupp att lämna blod. Nu anser alltså Socialstyrelsen tiden mogen att häva förbundet. Deras första förslag kom redan 2006 men ansågs inte tillräckligt väl underbyggt. Bland annat invände Läkemedelsverket att läkemedel med plasma från svenska blodcentraler då inte skulle godkännas för försäljning inom EU .

Nya förslaget kom till efter en grundlig utvärdering av riskerna. Läkemedelsverket förväntas nu utforma ett eget regelverk för blod som ska gå vidare till industrin.

– Beslutet är en kompromiss. Vi tyckte från början att det räckte med ett halvt års karenstid. Nu har vi tagit hänsyn till remissinstanser och försökt samordna med andra myndigheter inom EU, säger Anders Tegnell, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet.

Tidigare har Australien, Kanada och Nya Zeeland fattat likartade beslut.

Bakgrunden till det tidigare förbudet är dels att smittspridningen av vissa sexuellt överförda virus som hiv och hepatit är högre i denna grupp, dels att det tar någon vecka innan ny smitta ger utslag i tester.

Genom att kräva ett års karenstid vill Socialstyrelsen försäkra sig om att det gått tillräcklig tid från det senaste ”risktillfället” som det uttrycks.

Allt blod testas, både virusförekomst och antikroppar undersöks. Alla blodgivare får också vid varje tillfälle svara på frågor om eventuellt riskbeteende.

Hur vet man att folk talar sanning? Det har ju förekommit rykten om att män lämnat blod, trots förbudet?

– Det är en förtroendefråga. Vi måste förlita oss på vad människor säger, att man ger blod av god vilja och att man ger säkert blod, säger Anders Tegnell.

Ulrika Westerlund, vice ordförande i Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, säger att Socialstyrelsens beslut är ett steg i rätt riktning och att hon hoppas att den uts