Fallet med Charles Zelmanovits, som försvann i Piteå 1976, blir den sjätte resningsansökan som lämnas in för Quicks räkning. Fem har redan beviljats.

Resningsansökan lämnades in till hovrätten för övre Norrland i Umeå på tisdagen. Den här gången behöver alltså Quicks advokat Thomas Olsson inte själv söka resning. Han hoppas detta kommer att leda till ett snabbare avslut för hela Quick-affären.

- Det var ett mycket välkommet beslut. Vi hade Zelmanovits sist på vår lista över planerade resningsansökningar, säger Olsson till TT.

Att en åklagare söker resning till förmån för en misstänkt tillhör inte vanligheterna.

- Det är synnerligen ovanligt och händer mest i ärenden där det begåtts något rättegångsfel. Men jag tycker inte det är konstigt; åklagarna har ju granskat Quickutredningarna och funnit skäl för resning, säger Olsson.

Både Olsson och åklagarna jobbar med en resningsansökan om Appojauremorden på ett holländskt par 1984.

Chefsåklagare Bengt Landahl som har författat resningsansökan säger att fallet Zelmanovits troligen inte var något brott, vilket gjort det något enklare att utreda.

- Det var snarare vad polisen kallar en ”särskild händelse”, alltså en försvunnen person. Det var en berusad kille som gick hem från en skoldans, gick vilse i skogen och frös ihjäl. Det tråkiga var att det tog 17 år innan man hittade honom, säger Landahl till TT.

Förre överåklagaren Christer van der Kwast är inte förvånad över att hans före detta kollegor ställer sig bakom en resningsansökan.

- De har ju sett att hovrätten anpassar sig till vad parterna säger. Man skyler över bristen på resningsskäl med att det inte finns teknisk bevisning. Menar man att det inte går att fälla på indicier? Det är ju konstigt för många sitter dömda på indicier. Det man i stället borde fråga sig är om indicierna är tillräckligt starka, säger van der Kwast till TT.

Han anser att åklagare har fuskat med underlaget och att rena sakfel har släppts igenom i hovrätten.

Thomas Quick kallar sig numer Sture Bergwall.