1) Vad betyder det för Sverige att vi deltar i Natos insats i Libyen?

– Att vi ställer upp när FN kallar, vilket är traditionell svensk politik. Det nya är att det kan ske med stridsflyg vilket inte skett på 50 år. Säkerhetspolitiskt är det i praktiken en solidaritetsförklaring med Nato. Sveriges riksdag har ju antagit en solidaritetsförklaring där vi förväntar oss att andra ska hjälpa oss vid kris och krig - då måste vi också ställa upp för andra.

2) Vilka är det som får åka?

– Närmast till hands ligger den flygdivision med Gripenplan som står i beredskap för Nordic Battle Group. Den är redo och har övat internationella insatser, är baserad på F 17 i Kallinge.

Vi ställer upp när FN kallar

SvD:s säkerhetspolitiske reporter Mikael Holmström

3) Vem bestämmer att Sverige ska delta i instatsen?

– Regeringen beslutar att Sverige vill delta och lägger fram detta i en proposition för riksdagen. I detta fall gäller det en insats med ett mycket tydligt mandat från FN:s säkerhetsråd och därmed torde det inte bli problem att få ihop en riksdagsmajoritet. Det som kan vara kontroversiellt är om planen också ska kunna angripa mål på marken.

4) Hur kan förfrågan från Nato se ut?

– Nato har redan underhand förklarat att de vill ha hjälp med vad vi kan ställa upp med. Det kan gälla både att upprätthålla flygförbudzonen (med Gripenplan), vapenembargot (med faryg) eller att skydda civilbefolkningen (markanfall från flyg).

– Sverige kan välja vad vi vill bidra med. Det meddelas Nato underhand - en förfrågan är ofta endast en formalitet, varken FN eller Nato frågar länder som inte vill delta, det är ju ingen idé.

5) Bestämmer Nato allt?

– Nej. Som deltagande land deltar vi med övriga bidragande länder i beslutsprocessen inför beslut. Men de formella besluten tas endast av de 28 Nato-länderna som sitter i Nato-rådet.

– Detta system tillämpas redan för Sveriges Nato-ledda insatser i Kosovo och Afghanistan. Varje land kan ha nationella villkor och begränsningar för vad de vill delta i, så är det i Afghanistan där flera truppbidragande länder har egna begränsningar för sitt flyg eller var de får verka.

6) När gjorde Sverige en stridsflyginsats senast?

– Med stridsflyg i Kongo 1961-63 med flygförbandet F 22 med J 29 ”Flygande tunnan” som slog ut utbrytarrepubliken Katangas flygvapen. 220 svenskar deltog i F 22.

7) Vad betyder det för Saab?

– Det är en oerhörd fördel för Saab och de andra industrierna att Gripen sätts in i en skarp stridsinsats. Det är ingen slump att Frankrike - som ju konkurrerar med Sverige genom sitt Rafale-plan - låtit olika TV-bolag från första dagen visa att de franska planen hängs fulla med vapen, startar och landar välbehållna utan vapen.

8) Hur använder man Jas Gripen-plan och Hercules i strid?

– Gripen kan användas för att upprätthålla flygförbudet - de ligger då i patrullbana. De kan använda automatkanon eller robotar mot andra flygplan och helikoptrar. Mål på marken angrips genom målsökande precisionsvapen - bomber som försett med en lasermålsökare. Genom att tanka i luften kan en flygförare patrullera i 6-8 timmar.

– Hercules kan användas för att lufttanka Gripen och för transporter av reservdelar, vapen med mera till de övriga planen.