Den spektakulära konflikten om effektivaste sättet att gå ned i vikt har nu fått ett nytt avgörande tillskott som sannolikt kommer att få stor betydelse. Det är en israelisk forskargrupp som under två år följt 322 moderat överviktiga personer med BMI på 31. Deltagarna delades upp i tre grupper: en fick äta vanlig fettsnål kost enligt dagens kostråd, en annan Medelhavskost med samma kalorirestriktioner men mindre kött, mer kyckling och fisk plus olivolja och nötter, den tredje gruppen åt enligt den amerikanske bantningsgurun Atkins metod (också kallade GI-metoder) utan kaloribegränsningar men med mindre kolhydrater och mer proteiner och fett.

Alla i studien arbetade på samma arbetsplats i Dimona i Israel och fick sina respektive koster tillagade och serverade i lunchmatsalen varje dag. Ett upplägg som visade sig fungera ovanligt väl. Så många som över 80 procent lyckades hålla fast vid sin mathållning under de två år som studien pågick.

I dag redovisas för första gången resultaten i en tretton sidor lång rapport i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine. Och det är siffror som sannolikt kommer att väcka stor uppmärksamhet.

Huvudslutsatsen är nämligen att Atkinskosten klarade sig allra bäst och får godkänt av forskarna som ett effektivt och ofarligt alternativ till ”vanlig” banting enligt de traditionella kostråden. De slår också fast att både Atkins och Medelhavskosten kan övervägas i behandlingen av överviktiga patienter och att patienternas egna önskemål ska kunna avgöra vilken bantningsstrategi som används.

Siffrorna för viktminskning talar sitt tydliga språk. Samtliga deltagare gick ned i vikt men efter två år hade i genomsnitt de med fettsnål mat minskat med 2,9 kilo, de som åt Medelhavskost med 4,4 kilo och Atkinsbantarna med 4,7 kilo. För de 272 som kunde hålla kvar vid sina respektive koster till studiens slut var samma siffror 3,3 kilo, 4,6 och 5,5.

Också för viktiga hälsoparametrar klarade sig Atkins och Medelhavskosten bäst. När det gäller blodfetterna sjönk totalkolesterolet med 12 procent i lågfettgruppen mot 20 procent för Atkinsbantarna. Också det goda kolesterolet HDL ökade mest bland Atkinsätarna.

För de 36 deltagare som var diabetiker visade sig kosten som är vanlig i länderna runt Medelhavet ger störst förbättrande effekt medan den vanliga lågfettdieten istället försämrade blodsockerkontrollen något.

– En imponerande välgjord studie, är en gemensam kommentar från de olika aktörerna i kostrådsstriden. Fördelarna är det stora antalet deltagare och framför allt att studien pågått i två år. Det är osedvanligt länge i dessa sammanhang, vanligtvis brukar kostprövningar avslutas inom ett års tid.

– En fantastisk framgång, säger docent Ralf Sundström, företrädare för de mest extrema kritikerna av dagens kostråd som förordar högt fett och låga kolhydrater.

– Studien visar att flera metoder fungerar, säger professor Stephan Rössner, ledande bantningsexpert som försvarar dagens kostråd. Samtidigt varnar han för att effekterna av hög konsumtion av protein inte är ordentligt klarlagda.

– Ett viktigt dokument, förklarar diabetesprofessorn Christian Berne som är med och utreder kostråd till diabetiker.

Åke Bruce på Livsmedelsverket säger att han och verkets experter noga ska studera studien.