Nu har ryska forskare inte bara lyckats lokalisera vad de anser är khazarernas huvudstad – känd som Itil – utan också preliminärt identifierat härskarens palats.

Vid sin höjdpunkt på 700–900-talet omfattade khazarriket runt 1,5‑miljoner kvadratkilometer – drygt tre gånger dagens Sverige.

Utgrävningarna ger för första gången en glimt av hur livet tedde sig i rikets centrala delar. Khazarerna var ett huvudsakligen turkiskt folk som antog den judiska religionen. Khazarriket inledde sin konvertering till judendomen på 700-talet och slutförde processen i mitten av 800-talet. I‑icke-religiösa frågor tycks dock den khazariska kulturen ha förblivit traditionellt turkisk.

Utgrävningarna visar att många av invånarna bodde i runda tält-formade bostäder – likt senare ­tiders jurtor – i en stil som är ett arv från deras turkisk-nomadiska förflutna. Dessa ursprungligen nomadiska familjer har arbetat sig upp till imperiets elit – och arkeologerna har i husgrunderna grävt fram fragment av bärnstens- och kopparornament, vackra glasarmband och pärlor samt keramik i‑centralasiatisk stil.

Utgrävningarna har också gett belägg för vad de åt: hirs, vattenmeloner, persikor, plommon, nötkött och fisk. Staden var också fylld med hantverkare som krukmakare, smeder och glasblåsare. Arkeologerna har funnit både elegantare serviser (bägare, fat, skålar med mera) och grövre köksföremål som grytor, pannor och kittlar.

Huvudstaden var ett nav för internationell handel, och fynden omfattar bland annat turkosglaserad keramik från Iran, stengrytor från Uzbekistan, bärnsten från Östersjökusten, ett drakprytt bältesspänne från Kina samt mynt från Centralasien i öst, den islamska världen i söder och Bysans väster om khazarriket.

Fynden tyder på att stadens befolkning var extremt kosmopolitisk. Itil tycks ha varit urtypen för multikulturell huvudstad. Lergodsstilen antyder att bulgariska turkar och oghuzer var två nyckelgrupper i befolkningen. Ett ovanligt kopparkrucifix, som arkeologerna också hittat, pekar på existensen av en kristen grupp medan historiska källor anger en betydande islamsk grupp i staden, nämligen vaktstyrkan med ansvar för att beskydda khazarrikets judiska härskare.

Vid Itil har man vid de preliminära under­sökningarna lyckats lokalisera en stor struktur som arkeologerna misstänker kan vara den khazariske härskarens palats. Grävteamet, lett av Emma Zilivinskaja från Ryska vetenskapsakademins institut för arkeologi och finansierat av den ryska judiska kongressen, försöker nu få fram pengar till mer detaljerade undersökningar senare i‑år.

Drygt 430 km in i landet, vid Sarkel, har en annan utgrävning blottlagt en viktig khazarisk befästning, som skyddade floden Don. Vid undersökningar under de två senaste åren har komplexets murar och torn lokaliserats.