Krokom

Åsa Staflin är rejält slut efter styrketräningen. Sam-tidigt behöver hon ett par träningspass i veckan för att hålla den värsta värken i axlarna och ryggen i schack. Hon var bland de allra första som utförsäkrades 2010 och SvD träffade henne en månad innan reglerna ändrades. Flera av hennes farhågor då har besannats.

–Det jobbigaste är nog att inte känna sig betrodd, att de på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tror att man försöker fuska med hur ont man har. Eller att de inte tror på läkarens intyg. Det är så förnedrande, säger hon och torkar av sig svetten.

För alliansregeringen har det stormat kring ändringarna av sjukreglerna. I början kom det in ungefär 50 brev i veckan till socialdepartementet, nu kommer det in cirka 20 brev i veckan. 2010 utförsäkrades över 54000 personer, i år lär det bli omkring 17000. De har fått sin sjukpenning indragen och bollats över till Arbetsförmedlingen för att testa förmågan att gå upp i tid eller börja jobba överhuvudtaget.

Ohälsan har alltid varit extremt hög i Jämtland, länet hade i fjol den högsta andelen utförsäkrade med 550 personer.

Snart 47-åriga Åsa Staflin i Ås är lärare och jobbar 75 procent. I snart 15 år har hon varit sjukskriven, ibland på heltid men mest på deltid.

–Jag försökte gå upp till 80 procent, men det kändes direkt att det inte funkade. Det gjorde ont överallt och jag fick gå ner i tid igen. Efter tre månader lyckades jag få tillbaka min sjuk- penning på 25 procent, men förra vintern ville de inte förlänga sjukskrivningen och då blev jag utförsäkrad igen. Det är jag fortfarande trots att mina läkare intygar att jag inte fixar ett heltidsjobb.

Nästan 6000 kronor i månaden har Åsa Staflin förlorat på de ändrade reglerna. Som tur är har hon en man som jobbar heltid, men hon tycker att Fredrik Reinfeldt är skyldig att se över sin politik.

–Man kan inte dra alla över en kam och vägra tro på oss som är sjuka. Det är faktiskt inte självvalt att bli kroniskt sjuk.

På Arbetsförmedlingen i Krokom vittnar Lena Andersson om att många är nervösa för ekonomin när de kommer för att testa sin förmåga på arbetsmark- naden.

–Det stör arbetsträningen och tar för mycket tid. Ekonomin borde redas ut i förväg så att alla vet vad som gäller.

Agneta Sunder och Karoline Humble har hållit i ett EU-finansierat rehabprojekt i Krokom. De har letat efter en ny roll för företagshälsovården att strukturera insatserna så att människor fångas upp innan de slås ut helt. Drygt en tredjedel av de utförsäkrade i kommunen har kommit tillbaka i arbete eller gått upp i arbetstid. Resten har blivit sjukskrivna på nytt.

–Det är fantastiskt att vi lyckats förbättra arbetsförmågan hos en tredjedel av ibland väldigt utsatta personer. Men vi ser också att det behövs mer individuell prövning och att tuffare regler gör att en del hamnar i ett ingenmansland mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det måste finnas lösningar även när alla möjligheter är uttömda, man kan inte bara neka sjukskrivning i det läget, säger Agneta Sunder.

Karoline Humble har märkt att män lättare verkar kunna få en varaktig sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspensionering.

–Kvinnor tenderar att få börja om en gång till och bli ett nytt sjukfall där man sedan ska testas mot arbetsmarknaden igen efter max ett år. Och så där kan det rulla på eller så nekas de bara fortsatt sjukskrivning.

På Försäkringskassan vågar man inte säga om sjukförsäkringen tillämpas olika för män och kvinnor. Men Therese Borrman, strateg på likabehandlingsenheten, menar att erfarenheterna från Krokom är intressanta. Det kan vara så att män är bättre på att prata till sig vissa lösningar medan kvinnor lättare över- talas att pröva sin arbetsförmåga flera gånger.

–Det måste vi studera mer om det sticker iväg. Däremot vet vi generellt att fler kvinnor är sjukskriva och att de är det under längre tid än män. Kvinnor får dessutom fler ospecifika diagnoser och psykologiseras mycket mer än män som oftast får en konkret behandlingsinsats.

Även på socialdepartementet förbereds en djupare analys av jämställdheten i sjukförsäkringen.

Erfarenheterna skiftar mycket för de utförsäkrade i Krokom. Belastningsskador och stress- relaterade sjukdomar är de van-ligaste orsakerna till att de blev sjukskrivna, men också psykisk ohälsa som utbränningsdepression. Det drabbade Britt Mari Nilsson, 51 år, vintern 2001. Länge arbetade hon bara 50 procent som lokalvårdare och var sjukskriven resten. Men sedan i augusti jobbar hon heltid igen.

–Livet kraschade för ungefär tio år sedan, jag hade värk och blev otroligt stressad av jobbet och orkade ingenting trots att jag hade fyra barn att ta hand om. Det var hemskt, berättar hon i en paus under städningen utanför skolmatsalen.

Allt förändrades när hon fick rehabilitering: terapi och redskap att tänka nytt och prioritera, att stressa ner och att hålla igång fysiskt.

–Det var ju inte sjukreglerna som satte mig på rätt kurs utan rehabprogrammet. Det kickade igång mig och utan det vet jag inte vad som skulle hänt med mig.