Kostymklädd med ryggsäck kliver han in på SvD:s redaktion. Julian Assange är hett eftertraktad efter åtskilliga läckor av topphemliga dokument på sajten Wikileaks och turnerar just nu runt på svenska redaktioner.

Men han är ingen maskin, poängterar han lite irriterat och vill helst chatta med läsarna innan han svarar på frågor från SvD.se.

Att han är i Sverige beror delvis på att det finns en hel del juridiska frågetecken att räta ut – Wikileaks dirigerar sin trafik via servrar i Solna på grund av det svenska käll- och meddelarskyddet.

Men nu råder det tveksamheter om sajten verkligen omfattas av grundlagen eftersom den saknar utgivarbevis. Ett utgivarbevis ska registreras i veckan säger Assange, men frågan kvarstår om det räcker. Assange verkar dock inte orolig.

– Vi har alltid vetat att vi är under attack. Det är därför vi har ett tekniskt skydd som inte lutar sig mot juridiken, säger han till SvD.se.

Flera av läsarnas frågor handlar om just den problematiken. Signaturen Anon undrar till exempel hur det kommer sig att Wikileaks just valt bland annat Sverige för sina servrar.

”Det räcker inte med en god lagstiftning, kulturen i landet måste också ställa sig bakom lagstiftningen. Vi använder även andra länder men Sverige har hittills det bästa utfallet. Det är inte perfekt men svensk lagstiftning har visat på bra exempel”, svarar Assange i chatten med SvD:s läsare.

Huvudanledningen till besöket i Sverige är egentligen ett seminarium som hölls i Stockholm i helgen, men Assange medger att han också behövde ”ett tryggt ställe” att ta vägen efter de uppmärksammade läckorna för drygt två veckor sedan.

– Vi fick en fristad från Storbritannien och det kändes viktigt, USA sätter just nu stor press på säkerhetstjänster runt om i världen. Vi har mycket support i Sverige och känner oss säkra här, säger han till SvD.se.

USA har vid upprepade tillfällen krävt att Wikileaks ska ta bort de 70 000 dokument som hittills lagts ut på nätet.

Signaturen Mirre undrar om inte Assange haft betänkligheter kring publiceringen av läckorna – att man riskerar att hänga ut oskyldiga, en kritik som även riktats från människorättsorganisationer.

”Vi är alltid tveksamma. Det är så vi lär oss och blir bättre. Det finns inga enkla val för den här organisationen när man arbetar med sådana här allvarliga frågor. Vi har ett ansvar gentemot allmänheten och är samtidigt begränsade av den ekonomiska verkligheten.”

De resterande 15 000 dokumenten om kriget i Afghanistan består enligt Assange av information från uppgiftslämnare och har därför specialgranskats. Men frågan är hur organisationen överlag kan veta att de inte blir lurade? Det finns naturligtvis många som kan tjäna på att hemliga dokument läcks ut till allmänheten.

– Vi har hittills vad vi vet inte läckt ett felaktigt dokument. Om ett dokument är viktigt kommer naturligtvis många att kritisera det men vi har hittills aldrig anklagats för att ha fel. Vi är specialister på det här området med en snabbhet och metod som andra inte har, till exempel äkthetstester av dokument. Vi ringer också upp organisationer och frågar om dokumenten är äkta och har hittills bara fått nej två gånger. Ibland vill de inte svara på frågan men man kan ofta komma runt det genom att fråga om information i dokumentet istället.

Men hur kan du veta att ni inte blir lurade eller vilseledda?

– Det kommer hända men hittills har det inte hänt.

Som SvD.se berättat var det i juli som 76 000 hemliga underrättelsedokument publicerades från USA:s krig i Afghanistan på sajten Wikileaks.org. En publicering som fått stor internationell uppmärksamhet – och gjort Julian Assange till en välkänd och omdebatterad person.

Planen är nu att släppa ytterligare 15 000 sidor med information från Afghanistan. Dokumenten ska först gås igenom och rensas på uppgifter som kan skada oskyldiga.

– Håller vi samma tempo som hittills publicerar vi om två veckor till en dryg månad ungefär, sägerJulian Assange till SvD.se.