Så ser regeringens vision ut för skogspolitiken i framtiden.

Det framgår av den skogspolitiska proposition som läggs fram inom kort. Enligt vad TT erfar är produktionsaspekterna satta i fokus medan skyddet av flora och fauna tonas ned.

Fortfarande sägs att miljö- och produktionsmålen ska vara jämställda, men en hastig blick på innehållet ger vid handen att det sistnämnda, ett ökat uttag av råvara för sågvirke, massaved och bioenergi, är det primära.

- Det här är ett kvitto på att regeringen inte tar skyddet av den biologiska mångfalden på allvar. Propositionen innebär ett systemskifte i skogspolitiken, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen (SNF).

I propositionen hänvisas till att klimatförändringarna medför ett ökat behov av biobränsle från skogen. För att möta behovet vill regeringen utreda möjligheterna till intensivodling av skog på nedlagd jordbruksmark och på marker med "låga naturvärden". Det betonas att det finns cirka 400 000 hektar oanvänd jordbruksmark som skulle kunna användas för ändamålet.

Med intensivodling avses ett skogsbruk som i viss mån undantas från den nuvarande skogsvårdslagen. Det betyder i klarspråk ökad markberedning, dikning, ökad gödsling och "begränsad hänsyn" till natur- och kulturvärden.

- Det kan innebära granplanteringar på nästan en halv miljon hektar, säger Mikael Karlsson.

I propositionen talas också om möjligheterna att införa främmande trädslag, ökad markavvattning, samt stubbutvinning.

- Stubbarna är snart den enda döda ved vi har kvar i skogen. Plockar vi bort dem också blir det inget alls kvar till alla arter som är beroende av den. Dessutom får vi ökade koldioxidutsläpp, vilket motverkar hela klimatpolitiken, säger Karlsson.

- Men klimatargumenten är bara svepskäl för att öka produktionen. Om detta realiseras blir det många arter som tar stryk. Det hela liknar ett beställningsjobb för skogsindustrin.