I en fastighet på Stora Sällskapets väg i Bredäng pågår en välbehövlig renovering. Yttre fönsterglaset byts till energifönster, vinden tilläggsisoleras, likaså fasaden. Men bara på gavlarna. Långsidorna får fastighetsägaren Svenska Bostäder inte isolera.

– Stadsmuseet säger att det här är ett tidstypiskt miljonprogramsområde, där man inte vill förändra fasadens uttryck. Vi kom överens om att vi fick isolera gavlarna. Så där kan man säga att säga att våra olika mål går isär, säger Lars Skoglund, ombyggnadschef vid Svenska Bostäder.

I går lämnade den statliga Energieffektiviseringsutredningen ett delbetänkande till näringsminister Maud Olofsson. Utredningen har bland annat beräknat potentialen är för energieffektiviseringar i Sverige. Och den är stor.

Med de styrmedel som finns idag och de åtgärder som redan är igång kan 22 TWh (terawattimmar) "sparas" fram till år 2016. Det innebär att Sverige klarar EU:s direktiv om effektivare energianvändning på minst 9 procent till 2016.

– Men vi bedömer att det finns ytterligare en stor potential som dessutom är lönsam att göra, säger utredaren Tomas Bruce.

Redan till 2016 går det att göra lönsamma åtgärder som "sparar" 64 TWh av den totala energianvändningen på 456 TWh, enligt utredningen. I siffran ingår inte energianvändningen hos de industrier som ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. EU:s direktiv kräver att den stat, kommuner och landsting ska vara föredömen och driva på utvecklingen mot en snålare energianvändning.

Mest att hämta i energivinster finns bland bostäder och annan bebyggelse. Men även för industrin och inom transportsektorn finns energisnåla lösningar.

– Detta är ett inslag i klimatarbetet. Vi ser att vår utredning är en viktig input i regeringens klimatproposition i höst, säger Tomas Bruce.

Utredningen har idag inga siffror på hur stora minskningar av koldioxid som deras beräkningar av en effektivare energianvändning innebär. De kommer i höst i slutbetänkandet

– Men huvuddelen av det klimatmål som beredningen lade fram (30 procent i Sverige) skulle gå att klara med det här. Att effektivisera är ett mycket lättare sätt att klara målet än med andra åtgärder, anser Tomas Bruce.

I Bredäng åker vi 25 meter upp med bygghissen på utsidan av fastigheten tillsammans med Niclas Björk och Roger Högberg. De är båda murare och det här är det andra huset av 22 i området som energirenoveras. Åtgärderna leder till tio procents energibesparingar.

– Det hade kunnat vara 15 procent om vi hade fått isolera långsidorna också, säger Lars Skoglund.

Svenska Bostäder har ett långsiktigt mål för att minska behovet av fjärrvärme med 19 procent. Det kommer att krävas en hel del åtgärder, men samtidigt ge besparingar eftersom energikostnaderna är bolagets enskilt största utgift. Man vill också vara förberedd om nya byggnormer och ny lagstiftning införs.

Bland de möjliga åtgärder som utredningen listar finns just nya energihushållningskrav vid ombyggnad. I listan finns även åtgärder för att personbilar ska bli mer energisnåla, till exempel bindande utsläppskrav för biltillverkarna men även att planeringen av samhällena ska leda till mindre behov av bilåkande. Men först i slutbetänkandet kommer de skarpa förslagen.

Tomas Bruce konstaterar att det finns många hinder på vägen för att minska energiförbrukningen, även om det är lönsamt.

– Vi samtliga nästan 10 miljoner svenskar är berörda av detta. Det behövs en samlad strategi, en kraftsamling kring frågan och stora informationsinsatser.

Fakta

Så mycket energi används i Sverige

456 TWh per år(359)

varav

Bebyggelse 190 TWh (151 TWh)

Transporter 105 (87)

Industri 161 (120)

Utredningen om effektivare energianvändning (SOU 2008:25) räknar på den energi som levereras till slutanvändaren, primär energianvändning.

Siffrorna i parentes visar energibehovet vid slutlig användning, det vill säga i bostaden, i bilen, i köpcentret. När energin väl nått dit har en hel del försvunnit på vägen, som energiförluster.

I den siffran ingår inte de industrier som ingår i EU:s handel med utsläppsrätter.

Mellan 1990 och ett medelvärde från 2001–2005 har 24 TWh effektiviserats.

Till 2016 kommer ytterligare 22 TWh energi att sparas. Det motsvarar 10 procent, vilket innebär att Sverige klarar EU:s direktiv.

Potentialen för ytterligare energieffektiviseringar till 2016:

Bebyggelse 41 TWh

Transport 12 TWh

Industri 11 TWh

Det svenska klimatmålet:

Klimatberedningens förslag är att utsläppen av klimatgaser ska minska med 38 procent till år 2020. 8 procent får göras med åtgärder utomlands. 9 procent har redan gjorts sedan 1990. Återstår 21 procent att klara av med åtgärder i Sverige till år 2020.

Så ska energieffektiviseringar få fart:

• Program i statlig verksamhet

• Avtal om effektiviseringar mellan stat, kommuner och landsting

• Energideklaration av byggnader

• Energihushållningskrav vid ombyggnad

• Teknikupphandling

• Koldioxiddifferentierad fordonsskatt

• Lägre hastigheter

• Informationsforum för energieffektiviseringar