Redan för flera veckor sedan kom den dystra nyheten för alla pollenallergiker: pollensäsongen har börjat. Vid mätstationer har pollen från al och hassel uppmätts, och enligt pollenexperter kan också björken slå ut tidigare i år än normalt.

Men årets tidiga pollensäsong är långt ifrån unik. Trenden är tydlig: säsongerna blir allt längre och börjar allt tidigare.

– Vi har gjort mätningar sedan 1973 och märker tydligt att vintrarna blir mildare, med allt tidigare blomning, säger Agneta Ekebom på den palynologiska avdelningen på Naturhistoriska riksmuseet.

I dag håller Astma- och allergiförbundet ett seminarium om just pollenallergi. Talare är bland annat Åslög Dahl, forskningschef på företaget Botaniska analysgruppen som är knutet till Göteborgs universitet. Företaget gör pollenmätningar i Skåne, Blekinge och Göteborg, och Åslög Dahl är överens med Agneta Ekebom.

– Det är inte bara i år som vi ser det här. Det är en statistiskt säkerställd trend, säger hon till SvD.se.

De allt mildare vintrarna gör inte bara att säsongen börjar tidigare. Ett varmare klimat innebär också att nya arter etablerar sig i Sverige. Konsekvenserna för pollenallergiker kan bli svåra.

– Vi har malörtsambrosian som exempel. Den kom hit i mitten av 1990-talet och blommar på hösten, fram till frosten kommer. I Nordamerika är malörtsambrosian en av de värsta växterna för pollenallergiker, säger Åslög Dahl.

Det innebär att pollensäsongen nu kan vara upp till elva månader – med malörtsambrosia som slutar blomma i november och al och hassel som börjar blomma redan i december.

– När det blir varmare kan fler arter överleva här och klara av hela sin fortplantningscykel. Malörtsambrosian kom hit via solrosfrön, men kan överleva på grund av varmare höstar, säger Åslög Dahl.

Samtidigt gör ett mildare klimat att växternas utbredning förändras.

– Vissa arter gynnas av förändringarna och andra inte. I södra Sverige blir det mindre björkpollen och mer bokpollen, medan vi får se fler björkar i Norrland.

Nu efterlyser Astma- och allergiförbundet fler mätstationer, eller pollenfällor, i Sverige – och Åslög Dahl och Agneta Ekebom håller med.

Något rikstäckande nät av mätstationer finns inte. I Sverige finns 14 mätstationer – att jämföra med runt 60 i Frankrike och Italien och mellan 30 och 40 i Tyskland enligt Åslög Dahl. Och varje mätstation kan bara samla in information för ett begränsat område.

– Det finns ingen samlad myndighet för det här, utan det är upp till kommuner och landsting att bestämma. Det gör att det är osäkert från år till år hur mycket pengar vi får, och vid lågkonjunktur är risken stor att man drar in på den här servicen, säger Åslög Dahl.

– Mätstationerna ger en bra service till invånarna, och vi behöver dem för som underlag till våra prognoser, säger Agneta Ekebom.