Vinstmaximerande kommunala bostadsbolag som konkurrerar på exakt samma villkor som de privata, hyresförhandlingar där allmännyttan inte sätter taket och där hyresjämförelser kan göras inom ett större område, samt inte minst – ”efterfrågestyrda” hyror. Det är de viktigaste bitarna i en utredning som läggs fram den 18 april, erfar SvD.

De privata fastighetsägarna har länge varit på krigsstigen mot vad de uppfattar som inskränkningar av konkurrensen på den svenska bostadsmarknaden. Det gäller dels vad man menar är otillbörligt gynnande av kommunala bostadsbolag, dels begränsningar i hyresförhandlingarna.

2005 gick man från ord till handling. Ett klagomål lämnades in till EG-kommissionen i Bryssel. Signalerna från EU-håll har varit både svårtolkade och motsägelsefulla. Fastighetsägarna och så småningom även regeringen har dock envist hävdat att de svenska reglerna måste ändras om vi inte ska bli överkörda av Bryssel.

Den sittande utredningen om allmännyttans och det svenska hyressystemets framtid har skissat på två alternativa lösningar. Den första går ut på att de kommunala bostadsbolagen drivs på en strikt affärsmässig grund. Den andra på att verksamheten anpassas så att den kan drivas med stöd av en undantagsregel. Det senare alternativet har man emellertid avfärdat som orealistiskt.

Därmed återstår endast alternativet med strikt affärsmässiga kommunalt ägda bostadsbolag.

– Det kommer att ställas hårdare krav på allmännyttan än på privata bostadsbolag. De ska nu bli extremt affärsmässiga – på ett sätt som inget vanligt företag tvingas vara. Det här liknar mest ett grupparbete på Handelshögskolan. Det är så långt ifrån funktionen, från verkligheten, som man kan komma, säger Hyresgästföreningens förbundsordförande Barbro Engman.

Per-Åke Eriksson, vd i Fastighetsägarna Sverige är desto nöjdare.

– Utredningen ger ju oss rätt när det gäller vår anmälan till kommissionen. Fundamenten för den svenska hyresregleringen faller, säger han.

Utredningens förslag när det gäller hyreslagen innebär att allmännyttans hyror inte längre ska utgöra ett tak för höjningar. Kommer parterna inte överens är det tänkt att hyresnämnden ska avgöra vad som är en ”skälig” hyra. Hyresgästföreningen – som har ett lagfäst förhandlingsuppdrag för Sveriges hyresgäster – försvinner alltså inte ur bilden, men dess roll i framtiden blir något av ett frågetecken.

En annan stor förändring är att ortsbegreppet blir betydligt vidare. Nyligen bestämde hovrätten att en fastighetsägare i Solna inte kan jämföra sina hyror med hyrorna i Hammarby Sjöstad. Med de nya reglerna hade fastighetsägaren fått rätt.

Inte minst viktigt är att läget, den främsta mätaren på bostadens attraktionskraft, ska ges en större vikt. Dessutom ska hänsyn tas till efterfrågan på lägenheter i området, det vill säga bostadskön. En jämförelse med bostadsrättspriser i området kan också spela in vid hyressättningen.

Men, resonerar utredningen, det kommer att behövas en generell skyddsregel mot kraftiga och snabba hyreshöjningar. Det innebär att hyran, med nuvarande inflationstakt, inte ska kunna stiga mer än cirka 5 procent per år.

Under en tioårsperiod kan hyran därmed i teorin ändå höjas med mer än 60 procent.

– Är det så att det finns hushåll som har svårt att klara de hyror som motsvarar vad som är affärsmässigt, så finns alltid möjligheten att ge riktat ekonomiskt stöd, säger Per-Åke Eriksson.

Barbro Engman har dock inte gett upp hoppet om den svenska modellen.

–Jag tror inte att detta går igenom. Jag kan för mitt liv inte begripa varför utredningen lägger ett sådant förslag när man redan från början vet att företrädarna för Sveriges kommuner och landsting, oavsett om de är moderater eller vänsterpartister, säger att ”det här går inte – varför ska vi då ha kommunala bostadsbolag?”.

Thomas Berglund

thomas.berglund@svd.se

Fler artiklar