Fridlys sorgen och inför en värdighetsgaranti för försörjning under en människas sorgeperiod, skrev i går författaren Stefan L Holm på SvD:s debattsida Brännpunkt.

Han jämförde med sjukpenningen och föreslog att den som mist en nära anhörig skulle ha rätt att vara hemma med försörjning under fyra månader upp till ett år. Han tog ett uppmärksammat exempel från Dalarna där en trettonårig flicka i Dalarna avlidit i leukemi. Redan efter en vecka nekades mamma sjukskrivning trots läkarintyg. Ett beslut som ändrades sedan fallet uppmärksammats av pressen.

– Vi reagerar olika och en del vill snabbt tillbaka till jobbet. Men andra som inte orkar skulle med en garanterat rättighet slippa bråka med myndigheter, säger Stefan L Holm, som själv förlorat två barn.

Nyligen tillsatte socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrson (m) en utredning som bland annat handlar om att definiera arbetsförmåga.
– Även om det inte står i direktiven har jag förvissat mig om att problemet med arbetförmåga och sorgearbete ska behandlas, säger hon.

Hon vill bort från att bara en diagnos ska vara grunden för sjukskrivning.
– Varje individs sociala, psykiska och fysiska förmåga måste värderas för att få en bättre bedömning av arbetsförmågan. Jag känner stor sympati för föräldrarna vid ett barns bortgång och självklart behöver de en återhämtning, men tiden måste den sjukskrivande läkaren bedöma, säger Cristina Husmark Pehrson.

Utredare Anna Hedborg (s), tidigare själv socialförsäkringsminister, ska inte vara klar med förslagen förrän nästa år.

– Alla kan förstå att man inte kan arbeta omedelbart när man förlorat en nära anhörig, men det är inte säkert att sjukförsäkringen ska stå för det. Ska man verkligen kalla sorg för sjukdom?

Hon pekar på den lösning som statsanställda har genom avtal. De har rätt till tio dagar, av arbetsgivaren betald ledighet, efter en nära anhörigs bortgång.

Annika Engström

annika.engstrom@svd.se

Fler artiklar