De två kvinnorna var bara 14 år då de enligt egen utsago utnyttjades i bordellhärvan i mitten av 1970-talet. JK tvivlar inte heller på att uppgifterna om att kvinnorna utsattes för flera sexualbrott stämmer. "De utsattes för en hänsynslös behandling", skriver JK i sitt beslut.

Justitiekanslern anser också att åklagarna borde ha drivit utredningen kring otukt mot barn – det vill säga sex med barn under 15 år – längre med siktet inställt på att ta fallet till domstol. Att det skulle bli svårt att styrka brott håller inte som skäl att inte gå vidare, menar JK.

Inte heller brottet förförelse av ungdom ledde till något åtal – något som också kritiseras av JK.

"Man borde ha gjort större ansträngningar för att utreda och eventuellt beivra brotten", står det i beslutet.

Men det innebär inte att de båda kvinnorna nu har rätt till skadestånd. Preskriptionstiden har gått ut – och enligt JK finns det inga skäl för staten att inte åberopa detta. Det måste stå klart att kvinnorna utsattes för ett "allvarligt skadeståndsgrundande fel" – och felen är inte så allvarliga anser JK

"Min utredning har inte gett något svar på frågan om det rörde sig om ett allvarligt fel. Ett sådant fel skulle vara om det till exempel förekom någon form av mörkläggning som påverkade beslutet, eller om det annars togs obehöriga hänsyn", skriver JK.

Skälet till att åklagaren inte tog fallet till domstol ska istället ha varit att brott inte nödvändigtvis gick att beivra eller att åklagarna ansåg det svårt att få någon fälld.

Nyligen sade den dåvarande åklagaren Erik Östberg att han trodde på flickornas uppgifter, men lät sig påverkas av de utpekade sexköparna. Därför utreddes aldrig frågan om otukt.

JK konstaterar också att detta kan ha varit ett skäl till att åklagarna inte gick vidare. Det går inte utesluta, skriver JK, att det fanns andra skäl för att inte ta utredningen vidare, exempelvis att det utredningen "kunde komma av avslöja och leda till tedde sig mindra lockande".

Detta är dock inte samma sak som "allvarliga otillbörliga påtryckningar" mot åklagarna, menar JK. Därmed anser han att det inte finns skäl att inte åberopa preskriptionstiden.

– Den enda möjligheten som återstår nu är att de går till regeringen och begär skadestånd ex gratia, av nåd. Men det är väldigt ovanligt så jag skulle inte sätta hoppet alltför högt, säger JK Göran Lambertz i en kommentar till TT.