Det blev ingen gemensam uppgörelse över blockgränserna om utsläppen av koldioxid. Statsminister Fredrik Reinfeldt har i veckan också ifrågasatt klimatberedningens förslag. Han anser att en höjd koldioxidskatt är viktigare än en satsning på järnvägen. Finansminister Anders Borg har också uttalat att han är tveksam till införandet av en kilometerskatt.

Men att regeringen inte är enade i klimatfrågan vill miljöminister Andreas Carlgren tona ner under Ekots lördagsintervju . Han anser att många pratar förbi varandra i debatten.

– Min egen bedömning är att vi om några år kommer att ha en kilometerskatt i Sverige men det kommer att vara i ett annat sammanhang. Vi kommer både att satsa på bättre vägunderhåll så att skogsindustrin klarar sina transporter och kraftigt öka kapaciteten på järnvägen.

Andreas Carlgren lyfter fram Tyskland som ett positivt exempel vad gäller införandet av kilometerskatt, där skatten lagts på motorvägar. Han betonar att det viktigaste är att transporten av gods flyttas från vägar till järnvägar.

– Näringslivet kan inte vänta på mer järnväg och mer räls. Det behövs en kraftigt ökad kapacitetshöjning med fler mötesplatser för tågen och bättre perronglösningar så att vi kan köra längre godståg.

Att klimatberedningen inte lyckades enas om ett gemensamt mål för utsläppen är inte negativt enligt miljöministern. Det innebär inte att förslagen förkastas.

– Många avvisar den tolkning som görs i debatten. Det tror jag är klokt. Annars skulle det kunna bli rätt vildsint. Men jag är övertygad om att det kommer att bli en del av regeringens politik, säger Andreas Carlgren.

Upprepande gånger betonar han att Sverige ska ta ledningen i Europa vad gäller minskningen av utsläpp. Andreas Carlgren tillbakavisar att Sverige väntar in en internationell överenskommelse inom EU.

– Sverige ska stå för sin andel och redan nu sikta på att minska utsläppen med motsvarande andel av EU:s 30 procent. Vi ska nå Europas lägsta utsläppsnivå 2020. Regeringen är överens om det.