SvD har tidigare uppmärksammat de sopansamlingar som finns i Stilla havet. De mängder av sopor, till största delen plast, som dumpats i havet hålls samman av strömmar i vattnet. Liknande problem finns i Nordsjön, men vindar och vattenströmmar gör att soporna sprids.

Marinbilogen Jan van Franeker vid Wageningen IMARES i Nederländerna har gjort flera längre studier där han mäter förekomsten av plast i Nordsjön genom att titta i döda stormfåglars magar. På 80-talet var hälften av all plast från industrier och hälften var konsumentplast. Sedan dess har den uppdelningen förändrats drastiskt.

- I dag är 90 procent av plasten från konsumenter. Nästan alla stormfåglar vi undersöker har plast i magen, säger Jan van Franeker.

Han har tittat på förekomsten av plast sedan början av 80-talet och ser hur problemet ökar. En uppskattning har gjorts att det varje år slängs 20 000 ton sopor i Nordsjön. Jan van Franeker tror att det i själva verket är mer än så.

- Vi har stora problem i Nordsjön eftersom vi inte hinner städa undan skräpet i samma takt som det kommer nytt. Det mesta av skräpet kommer från fartyg, men också från kusterna och olika vattendrag, säger han.

Mellan år 2002 och 2004 undersöktes 598 fåglar av forskningsgruppen. Resultatet visade att 95 procent av alla stormfåglar från Nordsjöområdet hade plast i magsäcken. Varje fågel hade i snitt 40 plastbitar i magen. Flest plastbitar hittades i en fågel från Belgien som hade fått i sig 1600 mindre plastbitar.

Plasten i sig är inte giftig för miljön, men den har stor påverkan på djurlivet. Många fåglar misstar plasten för mat och livnär sig och sina ungar på soporna. Vissa fåglar dör direkt medan andra långsamt svälter till döds i takt med att deras fysik försämras. Plast som har omvandlats till små korn förväxlas med plankton, vilket leder till att fiskarna får proteinbrist. Dessutom förstör soporna stränder och kustområden när de spolas upp på land.

En av slutsatserna som drogs av undersökningen var att det till stor del är den lokala miljön som påverkar nedskräpningen. Detta blev tydligt efter att forskarna sett att det fanns stora geografiska variationer, även inom begränsade områden. Därför tror forskarna att regionala insatser för att stoppa nedskräpningen skulle ha goda möjligheter att förbättra havsmiljön i det egna området.

Forskarna kunde också se ett tydligt samband mellan fartygstrafiken och de områden där nedskräpningen var som störst.

Organisationen Håll Sverige Rent jobbar mycket för att rensa upp havsmiljöer. Deras senaste rapport visar att det största hindret för att förbättra situationen är att det saknas initiativ till ett gemensamt samarbete bland de länder som berörs av problemen. Enstaka projekt har engagerat fiskare att plocka upp skräp, men det saknas ett större engagemang för att få till en förändring. Som en del av projektet Save the North Sea genomfördes 2004 en internationell attitydundersökning. Omkring 1800 fiskare, sjömän, fritidsbåtägare och oljeplattformsarbetare från fem länder fick svara på frågor om varför folk skräpar ner.

- Det visade sig att en absolut majoritet nämnde lathet och vana som de vanligaste orsakerna till att man dumpar saker överbord, säger Elin Svensson, projektledare på Håll Sverige Rent.

Jessica Balksjö

jessica.balksjo@svd.se

Fler artiklar