– Betyg är ett incitament för att plugga. Det ska löna sig att vara flitig, säger Jan Björklund (fp) som menar att fler steg gör det lättare för elever att höja sina betyg genom att göra en extra ansträngning.
– Det vill jag uppmuntra.
Den nya skalan blir sexgradig, betyg A-F, där A är högre än dagens MVG och F är icke-godkänt. Utöver den sexgradiga skalan finns ett streck längst ned på skalan, för den som inte varit närvarande. När en elev i grundskolan får betyget F, det vill säga icke godkänt, ska eleven i stället få ett skriftligt omdöme. De nya betygsstegen ska ersätta dagens bokstavskombinationer där IG, icke godkänd är sämst och MVG, mycket väl godkänd, är bäst.
Skolverket kommer att få i uppdrag att ta fram nya kursplaner där ett arbete med att utforma betygskriterierna ingår. Först när det är klart går det att bedöma när betygsskalan kan börja användas i de olika skolformerna, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Utöver detta vill regeringen att betyg ska bli obligatoriska från årskurs sex och inte från årskurs åtta som i dag. Tidpunkten för detta är dock ännu inte fastställd.
Förslaget går nu ut på remiss och en proposion väntas före sommaren enligt utbildningsministern. 2010/2011 väntas beslut om införande i gymnasiet och skolåret därpå i grundskolan.
Det nya betygssystemet kräver dock att flera lärare utbildas.
– Mellanstadielärare har ju inte satt betyg på mer än trettio år, sa Björklund.
Ordföranden för Lärarnas riksförbund, Metta Fjelkner, har länge efterlyst fler betygssteg och välkomnar regeringens förslag.
- Vi har varit väldigt missbelåtna med de nuvarande tre betygsstegen. Vi tycker att det har varit för trubbigt, säger hon.
Metta Fjelkner anser att de nya betygen borde införas snabbare än vad regeringen föreslår.
- Det är synd att det ska ta så lång tid, säger hon.
Frågan är om regeringen kan nå en bred uppgörelse med oppositionen om betygen. Socialdemokraterna har tidigare sagt att ett nytt betygssystem kan leda till ökad stress för eleverna och att pressen blir större på att lyckas bättre.
– Jag kommer att bjuda in s, v och mp till samtal innan remisstiden har gått ut, säger Jan Björklund men tillade samtidigt:
– Om oppositionen vill riva upp beslutet så kan jag inte förhindra det.
Lärarförbundet kritiserar regeringen för att inte ha diskuterat de nya betygen med oppositionen innan förslaget lades fram.
- Vi menar att det är helt nödvändigt med en blocköverskridande överenskommelse. Lärare och elever måste få långsiktiga spelregler, säger ordföranden Eva-Lis Preisz.
Hon uppmanar politiker på båda sidor om blockgränsen att "släppa den partipolitiska prestigen" och komma överens för elevernas skull.
- Förlorarna på en kortsiktig politik sitter i skolbänkarna, säger Preisz.
Liknande system införs i Danmark inom kort och diskuteras också i flera andra europeiska länder just nu, enligt Jan Björklund.
Det nya betygsförslaget är inspirerat av den sjugradiga skalan ECTS, som används vid en del högskolor och är tänkt att bli gemensam i hela Europa. Skalan består av fem godkända steg. A är högsta betyg och E är det lägsta godkända betyget.
Tipsa andra
Fråga
Fakta
Betygssystemets historia
1820
En fyrgradig skala införs på läroverken: A, B, C och D.
1897
En sjugradig skala införs i folkskolan, och 1905 även på läroverken: A, a, AB, Ba, B, BC och C.
1962
En femgradig skala med sifferbetyg införs: 1 är lägst, 5 är högst.
1994
En tregradig skala införs i grundskolan. På gymnasiet finns fyra steg: IG, G, VG och MVG.
Inrikes | Mest lästa
- Ung man svårt knivskuren
- Svininfluensan har muterat
- Man dog i olycka med fyrhjuling
- Begravningsanställda anklagas för fylleri under begravning
- Bäddat för konflikt inom alliansen
- Lärare häktad för sexbrott mot elev
- Unga liberaler vill ha radikalare parti
- Tvååring fick ”sparken” från förskola
- Det är hög tid att börja leka
- Förstaklassare kan få fler skoltimmar


Stockholm 9º































